Aftonbladet – 20 januari 1862, sida 3

skall finna tro på jorden? Det är visserligen icke en uppmaning att följa med tidsströmmen, som innehålles i dessa ord. Jag har hittills yttrat m:g om hvad hr k i sina erinringar sagt. Jag skulle nu å andra sidan kunna tillägga åtskilligt om hvad han icke sagt, men detta skulle leda till för stor vidlyftighet. Endast ett ämne af dem, som hr I. icke vidrört, är för vigtigt förat: icke här böra åtminstone antydas. Hr L. har icke yttrat sig om den påpekade mo.sägelsen 1 hans sätt att gå till väga, då han på samma gång erkänner Jesus såsom den religiösa fulikomlighetens idealoch förkastar den religiösa grundåskådning, på hvilken Jesu hela verksamhet onekligen är bygd. Och dock utgjorde ådagaläggandet af denna motsägelse hufvudpunkten och det egentliga grundinnehållet i hela den första afdelningen af min åsyftade granskning. Jag inskränker mig till dessa korta meddelanden; hänvisande dem af Aftonbladeiz läsare, som kunna önska att följa med sakens vidare utveckling, till min redan omnämnda slutgranskning af hr komminister Ignells åsigter, som kommer att inflyta teologisk tidskrift. Der finnes äfven ett och annat, som i det föregående mera korteligen blifvit vidrördti afseende på detta ämne, närmare utfördt och med grunder bevisadt. Upsala i Januari 1862. Ö. F. Myrberg. F. d. rikedagsmannens sista ord i frågan om underpant i lös egendom. Vår värde motståndare, som genom en ytterst vidlyftig framställning om uppkom: sten al det äldre romerska panträtts-systemet just lemnat det yppersta bevis för vår sats. att all förmånrätt hvilar på pant, antingen AA) handfången eller B) underpant, och denn2. antingen a) tyst eller b) uttrycklig; och för hvilken framställning vi således borde vara honom ytterst tacksamma, såvida icke vi ansett oss pligtiga att genomläsa den ord: rika historien — hvad månde då publiken vid genomläsandet hafva känt — vederlägger 0ss omsider med följande dräpande argumenter: 1:o En ny öfverraskande begreppsoklarhet? skall fra nträda på vår sida deruti att vi på ett ställe nyttjat tpanträtterX promiscue för förmånsrätter. CHvad jag talade -omX, säger vår motståndare, Svar för-månsrälter, du om panträtterk, — — Då all förmånsrätt hvilar på pant, så är panträtter en fullkomligt riktig och jemväl bruklig genusbenämning, skild från species: panträtt i inskränkt bemärkelse. 2:0 En annan Xoklar uppfattning skall visa sig deri att vi sagt att efter de romerska rättsåsigterna hypotek, underpant, indelades i laglig, tyst eller offentlig, uttrycklig. Behofvet att åt hypoteker bereda offentlighet genom. någon slags inteckning eller annorledes hade romarne icke kommit Satt inse. Jo jo men — romarne hade minsann tkommit att inse4 behofvet af konseqvens i fråga om rättsgrundsatser bättre än vår motståndare, hvilken icke lärer kom mit att se, i Cujaccius, beskrifnipgen på detabule, som användes för att offentliggöra hypotekerna. Des-utom lär vår motståndare hafva förbisett att vi jemväl nämnde nyare romerska rättsåsigter, och att Tysklands störste rättslärdes 18 delar skrifna verldsberömda arbete handlör om Das heutige römische Recht. ..3:0 Ett uppenbart tryckfel: 7 kap. 4 Å.B. i stället för 9 kap. 4 A.B. ; samt 40 Den omständighet att vi, vid citerandet ur minnet at sistnämnde lagrum, skrifvit elt ord felaktigt: SVarde ock den rätt of domaren intecknad, som omyndig eller utSrikes vistande i arivet eger, i stället för: tVarde ock den rätt hos domaren ete.4 anföras såsom brist på loyautet. Lagbudet anfördes för att jemväl ur vår lag hemta ett stöd till vederläggande at vår motståndares oriktiga sats:att vigilanst eller en framställd begäran om offentliggörande vore ett criterium på hypotek eller underpant. Detta bevis ligger i lagbudets imperaliva form; samt deruti att icke någon hvarken angilves eller kan tänkas, som skulle kunna framställa, på den utrikes vistandes eller omyndiges vägnar, begäran om inteckning. Ordet af eller hos gör intet till saken. Om vår motståndare näpst öss för elt oförlåtligt slarf vid citerandet ur minnet af elt lagbud, som vi trodde oss ha i hufvudet, så hade detta varit väl förtjent. Men en beskyllning för brist på loyaute!! Och härmed punkt från vår sida. Genom sådana argumenter erkänna vi 083 öfvervunna, och deråt lyckönska vi publiken, som lär vara trött vid denna tvist. Semper floreas. Vesuvii utbrott. Ehuru vi redan medilelat några kortare beskrifnipgar om denna storartade naturhändelse, förmoda vi att en sammanhängande och mera utförlig skildring deraf skall intressera våra läsare. Vi imföra derföre här