Aftonbladet – 17 januari 1862, sida 3

ques?; vilja vi ådaga ner denna?. värde motståndare, emellertid ganska väl kunnat bespara dig, ty jag vill gerna på förhand erkänna min bristande kunskap i denna lag, och framförallt, att den kunskap deri, jag kunnat inhemta, allraminst är så beskaffad som din; men då jag läser ditt föreök till nämnda ådagaläggande?, måste jag till och med säga, att tet synes mig.;j som hade du handlat klokare, om du ej: gjort försöket. Du säger: ?i dessa lagar (nemligen den franssa och de likaledes åbe ropade belgiska och holländska) kallas nemligen endast vissa af de fordringar; som äro att hänföra tillhypotheca legalis: privildges. Om man försökte karakterisera dessa. så angå de i allmänhet mindre belopp, som an ses ej så mycket förminska tillgångarne i boet. De species af h potheca legalis, som på ett mera kännbart sätt affektera boet. såsom barnaarf, hustrus dos, statens fordran hos sina uppbördsmän,.kallas ej privileges atan hypotheques legales?; och tillägger du -serefter: ?det är således hvarken från den samla romerska lagen eller alla nyare lägstiltningar vår motståndare hemtat sina hutvudklasser.? Denna bevisning, min synnerligen värde rade vän, denna framställning är i sanning nycket oförsigtig, mycket djerf, värdig räteligen en för sin reputation elldeles likgilvig advökat, och således icke — dig! Det ir att beklaga, att det ?romerska begreppet: hypotheca legalis, p) ett så eget sätt fått makt öfver dig, att det i dessa frågor: all deles förvirrat din synkrets; ty att du, med kännedom om nämnda lagars innehålli dessa stycken, skulle, mot bättre vetande eller för alt slå blå dunster i ögonen på den icke sakkunnige, velat göra deraf en så beskaffad mot sakförhållandet stridande framställning, som den anförda bör ag ej antaga Lätom emellertid sjelfva dessa lagar tala och den franska vara ledare. 1 dem före: kommer en dtitel-med rubrik: ?Om privilegier ch hypoteker?; således redan två klasser. Den börjar med förklarandet, att en gäldenärs egendom utgör för hans borgenärer en gemensam säkerhet, hvars pris fördelas emellan dessa pro rata, såvida ej laga skäl till :öreträde för någon: af dem förefinnas?. Dessa laga skäl till företrädesrätt äro privilegier Och hypotekerX. Privilegiwn är en sättighet, som fordringens beskaffenhet (la qua ;it de la crtance) gilver åt en borgenär att till betalving ega företräde framför andra borgenärer, äfven hypotekariska?. -Privi:egium kan sträcka sig öfver lös eler fast egendom? (eller båda slagen på en gång. se art. 2104, nya Belg. lagen den 16 Dec. 1851 art. 17): Privilegium.i lös egendom sträcker sig öfver hela den lösa egendomen (la generalit des -meubles) eller vissa delar deraf. ? Emellan börgenärerna utöfvu privilegier sin verkan i fråga om fastigheter endast såvidt de blifvit behörigen offentligyjorda genom intecknivg i hypoteksregistren? (ock: medgifva undantag föråtskilliga privil gier). Hvilka fordringar äroprivilegierade i gäldenärs lösa egendom i allmänhet eller vissa delar deraf, hvilka i fast egendo v, hvilka i båda slagen, bestämmes särskildt. Om privilegiernas företräde inbördes gifvas föreskrifter. Listan på-dessa: privileg er i de olika kategorierna är ej liten; den belgiska, sådan den 1851 reviderades, längre än den franska; och i båda äro flera privilegier sådana, att:de kunna. affektera boet med ganska betydliga belopp, tvertemot hvad du, min värde Hotetälvlara, finner lämpligt påstå. Till exempel, från privile gierna i lös egendom: 1ordran, grundad på obetald hyra för hus eller arrende för jord egendom, är under viss tid privilegierad i afkastningen från fastigheten,i priset för der. befintlig lös egendom och brukningsredskap. Vidare: fordran hos offentliga funktionäre, (fonctionnaires publies, -notarier;j avouger m. fl.) för dem i tjensten anförtrodda, n.er genom missbruk eller försnillting förlorade medel, privilegierad i belöppet af deras bor genssumma och -räntan derå. -Från. privilegiernai fast egehdom : säljarens köpeskillings fordran för törsåld fastighet; medsärskild: för dess ytterligare bevakände gifna föreskrfter. Vidare: fordran uppkömmen ge nom försträckning i det behörigen bevislig: ändamål att bereda gäldenären medel til fastighetens inköp (numera utesluten frå; belgiska lagen). Vidare: medartvingars el ler. meddelegares fordran för mellangifte: eller i penningar bestämda tillägg i värdet ör hans andel i skiftad fastighet (jfr. art 878, 2111). Vidare, entreprenörers, arki tekters, arbetares i vederbörlig ordning bestämda -ersättningsfordran för arbete på byggande eller -bättrande af hus, ånläggande af kanaler, upprödjande af jord, uttorkande af sumptrakter, eller andra arbeten; allt detta endast såsom exempel. ; Om khypotek säges: hypotek ären sakrätt ide till gäldande af en förbindelse dermed besvärade fastigheter? (uw droit reel sur les immeubles affects å Pacquittement dune obligation). Det tillägges vidare: ?bhypote ket följer dem,-i hvilkens hand de än -må öfvergå. Endast fast egendom; som kan -föryttras: (qui sont dans te commertce), så: dun egendoms såsom fasta ansedda accessorier, och nyttjanderätt till fastighet för den tid, denna rätt eger. bestånd, kunna blifva föremål för hypotek?.. Belgiska lagen näm ner särskildt emphyteusis ochsuperficies. Hypotek i lös egendom är utan verkan och påföljd?. Egendom att förvärfvas i (les biens å venir) kan ej blifva för hypotek?. -Legalt hypotek är idet, som uppkommer genom lagens stadgande derom: konventionelt det, som uppkommi enom öfverenskommelser öch konträkt i vederbörlig form. Den franska lagen nämpver ett tredje: judicielt hypotek, uppkommande geframtiden I föremål nom domares utslag eller förordnande i vissa fall; den belgiska förbigår detta, men nämner hypothåque testamentaire?. Hvilka Ny I att han ej kän Detta besvär hade du, min. i i i I I