Aftonbladet – 15 januari 1862, sida 3

Article Image
Re LlLöHdigs GCI PolsSastt. Sjelfmord. Gardisten vid lifgardet till häst och ryttmästaren Peyrons sqvadron n:r 76 Carl Johan Nilsson, hvilken varit permitterad och förestått renhållningen utanför huset n:r 49 vid Körnhamnstorg, har i dag i sin bostad i nämnde hus med en rakknif skurit sig i halsen, hvaraf döden följt. Nilsson lärer grubblat öfver att hans fästeqvinna sjuknat och bbfvit förd till lasarettet. — I går förekom : polisundersökning angående dem -sistlidne. torsdags afton uti huset n:r 6 vid Norrmalmstorg; uppkomna eldsvåda. Någon egentlig undersökning kunde nu icke företagas, emedan mamsell Skålberg; hvilken disponerade öfv2r klädkontoret hvarest elden ORDkor ännu, liksom vid -olyckstillfället, är sängliggande sjuk. Byggoch murmästaren: G. E. Nyberg hade emellertid till Dadugårdslands polisvaktkontor uppskickat ett skriftligt intyg, som nu förevisades och innehöll, att efter verkställd besigtning ingen felaktighet å närgränsande skorstenspipor och eldstäder förorsakat eldsfarant. Undersökningen beror på anmälan om mamsell S:s tillrisknände — Torparen Lars Andersson från Weckholms socken i Uppland kom i dåg på f. m. i stark fart körande öfver Mynttorget framåt Stadssmedjegatan. I hörhet af nämnde torg och gata omkullkördes en högre militär. Sedan olyckan inträffat piskade Andersson på hästarne och sökte undkomma, men blef dock anhållen. Den kullkörde lärer undkommit med en lindrig kontu: sion. Andersson upphemtades genast till polisförhör, der han fäldes att böta 50 rdr rmt, och då han uppgaf sig, sakna medel till böternas er läggande, blef han insatt i häkte för att undergå böterna motsvarande en månåds fängelse: — Drängen Gustaf Johansson, i tjenst hos åkaren Nilsson; boende å Fungsholmenm var i dag inkallad till polisförhör. derföre att han under häftig körning idkeligen piskat det åkdonet förspända hästkreaturet. Johansson, som erkände att han kört fort, medgaf att han gifvit hästen några slängar. derföre att den varit — trilsken. Söhansson, som af polismästaren erhöll en allvarlig tillrättavisning, emedan vittnen intygade att-Johansson på det mest grymma sätt piskat hästen; dömdes att för öfverdådig kör ning böta 5 rdr och för djurplågeri 10.rdr. Han erhöll 14 dagars anstånd med böternas betalande. Ett mormon-mål. Från Göteborg skrifves i Handelstidningen: Till justitiekanslers-embetet hade nedanskrifne personer ingått med följande ansökan: Till: kongl. justitiekanslers-embetet. Sedan jernarbetaren A..E. Alexandersson blifvit lockad att öfvergå från den rena evangeliska läran och söndagen den 8 sistl. September låtit döpa sig till mormon, har han genast--derefter anfallits af det beklagligaste vansinne, så att han sedermera alltjemt måst hållas bunden öch vårdas under sträng tillsyn dels hemma i sin bostad och dels å sjukhus, der han i föga föftättradt) tillstånd ännu-befinner sig. Då han icke lärer vara den förste, som: sålunda fallit ett offer för mormonernas häromkring vidt utgrenade proselytmakeri och deras förmåga att framställa sina lärosatser i en för den enfaldige behaglig form under löften om betydliga timliga fördelar, så anse vi oss, af djup GR innerlig aktning för vår statsreligion, uppmanade att; niedvde medel. som stå oss tillbuds, och i den mån-—vi--förmå verka. derpå; attsen gräns må sättas för den villfarande lärans alltför vidsträckta utbredafide, åt minstone inom vår krets. I sådantvafseende våga vi härmed ödmjukligen anhålla, att kongl. Justitiekanslers-embetet vi förordna allm T. åklagare att anställa åtal emot och yfka ansva enligt kongl. förordningarne den 26 Oktobe 1858 och 23 Oktober 1 å skomakaren: G, A. Jakobsson, snickaren R. Berndtsson, smeden. J P. Malmberg, jernarbetaren -Jz, P. Söderbor timmermannen 5. Johansson, f: d-gjutaren O: Wretberg, f. d. poliskonstapeln A7 Frank: oc smeden J. F. Hallander samt särskildt å förut nämnde Söde: borg, för det han ng bedräg liga medel förmått annan till: affall från den ren. evangeliska läran. n d k Med bifogande af yttrande från-hr-domproster dr P. Wieselgren, våga vi härmed ödmjäkliget föreslå, att polisfiskalen A. Lang, som-förut v: sat sig verksam i samma sak, måtte blifva för ordnad att i förevarande fall såsom allmän åklagare göra åtal; och tillförbinda vi-dss att till i nom lemna alla de upplysningar och-uppgifv all den bevisning, som kan blifva erforderlig. : Göteborg: det 7 Oktober 1861. 4 S. Andersson, E. Lindahl, modellsnickare vid Götefärg. borgs jernvägsstation. te —— A. J. Sandberg, J. P. Ahlström; snickare. jernarbetare. -J. M. Andersson, Pa Svensson, jernarbetare. timmerman, . J. Carlsson, jr timmerman. : Domprosten Wieselgrens ofvan åberopade trande var af följande lydelse: 77 an 0 cc Då åtskilliga ledamöter af. härvarande don kyrkoförsamling begärt mitt yttrande rörande d s. k. mormonerna, särskildt med Nänseende fi: frågan om de kunna anses, i kraft af nyare te leransedikter, ega rätt att hålla offentliga s; h gudstjenster, får jag förklara, att jag ej könm något land i kristenheten, der man uttryckligei beviljat mormonerna religionsfrihet, och att så ledes Sverge väl ej kan befara blifvå det först rike, der de skulle kunna erkännas. berättigad. till fri religionsöfning. Man har tydligen anset: denna företeelse såsom så orimlig, att endas; förföljelsen skulle kunna ådraga den uppmärk samhet hos ett vettigt folk. oc: hoppats att de: dag snart skulle uppgå, då ej minsta spår af denna förvillelse skulle visa-sig hos det-förstån diga svenska folket. Då likväl vårt land i de: andra årtiondet och Göteborg på 6:te året fortfarande besväras af det mormonska proselytmake: riet, som breder sorg och olyckor 1 många akt ningsvärda familjer, der en och annan svagt ut rustad person -varder förförd, må man ej undra om mångas tålamod börjar tryta. Min deta är, att man svårligen kar undgå olägenheterna af det mörmonska oväsen det, om man blott anser och behandlar det så som en religiös sekt, der samvetet har rättigheter att bevaka, hvilka röra blott den samvets ömme sjelf i hans förhållande till Gud; der man således egentligen skall påkalla-presterskapets vanligen i dylikt fall lätt misskända nit. Mormonerna grunda sin lära på profeter, hvilka kristna kyrkan ej erkänner — en -Josef Smit och Brigham Young. De förklara sig ej blott komma för att omvända syndiga menniskor till fromma och rättfärdiga, utan för att pänyttfnde det nuvarande samhällsskicket; förekommandt otuktbrott genom att förkasta engiftet, det mo derna samhällets kärna, till förmån för den månggiftslära, som så djupt förslappat Muhameds. bekännare;förekommande tjufnadsbrott genom att kläda kommunismens ulf i skenandlighetens jfäraktyder; nitälskande för ef teokrati, som är ett blasfemt karrikerande af denisraelitiska, och genom allt detta uppenbarandey att det är i grunden ett politiskt parti, som blott: använder Ireligiusa.-åthäfvor såsom. medel. att Undgirdeti

15 januari 1862, sida 3

Thumbnail