:0. Sedan allt sålunda är i ordning, neddoppas de för gödselberedningen framförda ämnena 1 små partier uti karet och uppliggas sedan ned grepar på gödselbädden, hvarvid observeras att, för hvarje hvarf, kanten först göres mycket ordentligt och sedan inkastning i midteln kan ske. Då gödselhögen på det sätiet uppnått en höjd af 2 alnar, bör den sammantrampas, synnerligast om den består af grofva ämnen, samt riktas så att sidorna blifva lodrätt uppstående, hvarefter en del af bottensatsen i karet uppkastas JT högen och der med spade utbredes. Sedan detta skett begjutes -högen rikligen med lut, hvilken snart nedrinner på bädden och derifrån i tunnorna, der den då bör uppfångas och i karet åter unpföras, såvida man icke har ne qvarall en ny lut, hvilken i sådant fall tillredes som den första. De qvarvarande gödselämnera uppläggas nu till dess öda Hg ännu en alns (eller 1!; alns) höjd, hvarefter den jemnas väl; den qvarvarande bottensatsen i karet utbrei des ofvanpå och en ny riklig begjutning med Jut ; sker, så länge något i karet finnes qvar. Medj tenna begjutning kan man icke vara nog friko-: stig. Gödselhögen betäckes derefter ofvanpå och på sidorna med ett tunnt lager af halm. eller fint ris; men för den händelse att ett slagregn skulle I inträffa, bör man ha bräder i närheten, för attj RR betäcka den ofvantill, så länge regnet påstår. Efter 5, högst 6 dagars förlopp, allt efter årstiden, Fr öfver hela högens öfre yta med jernstör hål uti den i räta limer, till djuplek af-tre fjerdedelar af högens höjd och med en half alns mellanrum emellan hålen, hvarefter gödselhögen ånyo frikostigt begjutes med den lut, som samlat sig i tunnorna, och åter betäckes. Efter ytterligare 5 dygn företages en ny begjutning hvarvid förfares på enahanda sätt; men skulle icke i tunnorna ha nedrunnit nog lut för en ymnig begjutning, så måste man göra sig en liten qvantitet ny lut af ruttnadt dyvatten, kalkvatten, aska, salt, salpeter etc. eller de mot dem svarande, samt dermed uppblända det qvarvarande och sedan verkställa begjutningen och ny betäckning. Slutligen göres på 16:de SA gr den fjerde och sista begjutningen på enahanda sätt och några dagar derefter är en färdig. Likväl kan det, om beredningen sker vintertiden, väl hända att en femte till och med sjette begjutning kan finnas behöflig, men sällan blir det fallet. Före den sista begjutningen bör allt det yttre på stackens sidor afskrapas med räfsor 3 å 4 tum inåt, samt uppkastas på öfra ytan. Om man så vill kan man, genom tillsättning af litet mera kalk i luten, påskynda jäsningen och förruttnelsen, så att man om sommaren till och med på 15 dygn kan ha sin gödsel fullkomligt användbar. De sålunda beredda gödningsämnena ha ökat sin primitiva vigt till nära dubbelt. Kö rna För att bereda c:a 1150 halm eller e:a 2300 dr eller träaktiga ämnen, såsom ljung, buskväxter, säf, qvickhvete, talloch a vistar, garfvarebark, torf, rede och andra ämnen ur växtriket, färska eller torra, bör nan till den för deras förruttnelse behöfliga lut använda: Menniskospillning .. ...... 200 I, i brist deraf kreatur: 300 eller fåroch get-träck eller dufvoträck Anm. Ett ypperligt ersät köttet efter döda djur, beredt på följande sätt: Det döda djuret flås och nedgrifves sedan i jorden på en väl stampad botten, Rh hvilken man utbredt lös jord till en alf alns höjd, hvarefter det gjorda hålet väl tilltäppes med den uppgräfda jorden, Efter några månaders förlopp är all den jord, som omgifver djuret; förvandlad till en svart mylla, hvilken, jemte all den jord, som tagit lukt åt sig af djuret, bör noga tillvaratagas,. emedan. den är fullt ut så mv som menniskospillning och kan i ika proportion med den för gödselberedning användas. Pulverisefad gips... .......sossrssss es ieisssnnrt : 5 2008 eller pulveriserad gammal rappning, eller Sve ER KE 2 400 eller svafvelhaltig aska.. va 450 eller torfaska. —....: eller stenkolsaska......... ...:.. eller ock all slags tjock dy . ? Anm. Vid sådana egendomar, som ligga invid hafvet, bör dock. icke gerna hafsdy användas, emedan deras jord redan förutär mycket salthaltig. Skorstens-sot.... 50 Anm. Af sot tagas en tredjedel mera. eller bränd jord från 75 till. .. eller jord, som begagnats till betäckning af milor. s ve eller jord, hvarmed tegelugn varit be oo STEEN PSL POE OA : Olutad trä-aske .. : eller lutad aska. eller byk-aska ... eller pottaska . eller soda ...... Osläckt kalk.. .. sv. Köks-salt, grått, groft.... eller salt hafsvatten.. i. eller sältläkes:: sia gast osctseso tt unsöer Anm, År jordmånen förut salthaltig, bör ingen af dessa ingredienser användas. Salpeter, Tå...s. co orsa e-ler salpeteråterstod. eller salpeterlut...... FE SEO RER eller af a i gamla fårhus, svinhon eller fEhUS,s sis. svider Trigrinn 2, Gödselvatten, vanligt, från ladugården af150, 3 e3n3vvå58E Sass og s jura ve LEE A.m Är det svagt, bör tagas dubbelt. Till allt detta tages 570 kannor ruttnadf, eller mättadt, eller i värsta fall rent vatten, då hela luten kommer att innehålla cirka 700 kannor. Antalet karloch hästeller oxdagsverken fir framkörningen till gödselstaden beror af afstården. SR Af verktyg behböfvas 1 yxa, 4 grepar, 1 jeristör, 1 spade, 1 räfsa, 1 vattentunna, 4 öskar, 2 kar och några tunnor. Vid Intens beredning behöfves 2 löshjon; vid gödselns uppläggande man. Om gödseljord. 2 Gödseljord tjenar till att ersätta ladugårdsgödsel och så kallade komposter. : Den kan be: redas så väl vid ladugården, som å den åker. man vill göda.. Den jordhög, man vill bereda. antingen urgräfves i midten, eller ock på flera ställen, och i de gjorda hålen slås den dertill be redda luten, hvarefter hela högen väl omröret och blandas, och dervid noga tillses att intet at uten bortrinner. Efter några dagar; är jordhögen tillräckligt uttorkad, för att medelst spader unna utbredas för luftens och solens inverkan. och kort derefter .kan den med skofveln göras fin och lucker.. Afven den kan. under. hvilken årstid som helst beredas, blott jorden till den icke är frusen. Den utströs på åkern med händerna. ju tjockare desto bättre, och nedköres sedan med arfven. För luten till den tagas samma ingredienser, som här ofvan blifvit uppräknade, och Fill can nin nnn Art KnIAKES On af ntot nana