Aftonbladet – 14 januari 1862, sida 3

I dare låta den hvila, under missmod derö: iver att en stor id, ehuru framstäld. me Jöppenhet och grannlagenhet, sålunda trol gen skulle förfela sitt mål. Frågan hade emelleriid, dels genom denr tidning, dels enskild väg, blifvit känd så att år 1854 egaren af egendomen Ahlby belägen omkring 2 mil från Stockholm, h F. M. Hellgren, vände sig till mig, för at genom artificiel gödning få förbättrad e! del af sin jord, den der i brist af tillräck lig gödning var i stort lägervall. Vi trä fade.derom öfverenskommelse, och år 185: beredde jag åt honom cirka 1000 lass artifi ciel gödsel, hvarvid jag ombad honom at från landtbruksgillet och närboende land: brukare förskaffa sig intyg öfver det säker tillfredsställande resultatet af användandet Året derpå, kallad till en liten plats här landet, afreste jag hit; och lemnade honor då för ytterligare gödselberedning, dels til bevis, dels för hans eget behof deraf, en kor beskrifning öfver beredningssättet. Jag ha nu i tidningen Nya Dagligt Allehanda set honom meddela de bevis öfver fabrikatione: i stor skala, som han varit så god att an skaffa, och dem jag icke kunde invänt: samt deraf funnit, att äfven denna sednär: pröfning af fabrikatet utfallit gynnsamt. Ja; tvekar således nu icke längre att åt offen:. ligheten öfverlemna beskrifningen öfver bi rörde fabrikats beredning, hvarvid hvar oc! en sjelf kan inse, att ng för jorden skac. lig ingrediens deruti ingår, och att köstn: den dervid ingalunda blir dyr, för den åminstone som i tid insamlar sina behof de till och icke sjelfklokt använder mera af ni gon inresa än beskrifningen föreskri! ver. De hufvudsakliga skälen emot sakev: framgång redan 1846 äro säledes nu undar röjda. Visserligen är, beståndsdelarnei fi brikatet nästan alla redan kända af gansk många persorier, men desammas användand i deras rätta proportioner är hvad som Sverge åtminstone icke ännu är kändt, oci just deruti ligger likväl fabrikatets värd lHvarje jordbrukare med större eller mindr egovidd kan således med fullt förtiroend: begagna sig af beskrifningen, för att bered sig sitt behof af gödsel; beredningen ka ske hvilken årstid som helst och på hvi! ken punkt af egorna, har. finner för sig lämj ligast; under sommaren behöfves dertill blo: 15 å 20 dygn, under vintern 25 åa 30. sina egna egor har han det mesta som ha för beredningen hehöfver, och hvad han ickhar, kan vanligen fås i närmaste stad; å minstone blir det ganska säkert der tillgäng ligt så snart dess användande blir allmän: Under hösten böra emellertid framköras d: ingredienser som tagas ur växtriket, så besparas tid; och tillgången på dem ökas samma mån som egorna rödjas och förbät tras. Om den svårlösta hvitmossan i göd selhögen låter lösa sig har jag icke varit tillfälle att försöka; men sågspån kan mec fördel inblandas i fabrikatet. Genom infö randet af en termometer i gödselhögen ka: man sjelf öfvertyga sig om uppkomsten oc! fortgången af den höga temperatur, hvari genom jäsningen och förruttnelsen framkai las, dessa hufvudsakliga vilkor för hvarjgödningsämnes verkliga godhet; och inon 6 å 7 år bör den egendom, vid hvilken denn: ET ER ordentligt och omsorgsfuli andhafves, icke blott vinna i årlig -afkast ning, utan äfven få det mest propra utse ende: till och med betet i beteshagarne: fördubblas just genom bortförandet af d: vindfällen, m. m. som för gödselhögen är så behöfliga och välkomne. Finland i December 1861.