Aftonbladet – 13 januari 1862, sida 3

Redmond, då hon började bläddra i en hög af noter på pianot, tJag gissar det, mamma, svarade han med ett leende. Hvadhelst hon behagar lära sig; men man kunde lika gerna försöka att få en lärka att sitta stilla på en buske och inöfva sina drillär, som att få lady Bird att egna sig åt annat än hvad hon för ögonblickel här Tust till. Hon kommer då att pröfva ditt tålamod bra mycket, snälla Maurice.x Ah, jag skall spela och sjunga för henne, hon lär sig på det sättet, hon har så mycket geni.s ä SIETIR KAPITLET. Trogen sitt löfte, infann sig Gertrud följande dagen på utsatt tid. Hon var särdeleslifvåd, — sjön en skäla redanwid grinden-bättre än någon honsjungit dagen förut; sade åt Jane att komma och hemta henne om en timme, och efter erhållen tillåtelse att plocka några kaprifolier och jasminer från spaliern på muren, som kändes varm af solen, stannade hon en stund derut2, lekande med mrs Reimonds katt, som låg och spann sombäst i det öppna fönstret. Hon .drog sakta i dess silkeslena tass och kysste den sedan till ersättning. Jag är säker på att Mary aldrig i sitt lif retats med någon; eller hur, mis Redmond? Men det är oklokt att göra menniskor alltför lyckliga, Mary — det påstås ätt man aldrig har någon tack derför; och ehuru det påstås; attkissanär enhögstförtretligsledsamvoch odräglig passagerare; tror jag att hon stundom hår rätt ändå. Du skäll få se att hon blir mycket gladare att se mig, nästå sång jag konimer,;. emedan jag nu först plågat henne litet och sedanvarit mycket god.