Aftonbladet – 11 januari 1862, sida 3

eHvar är Maurice? Hved tager Han tig för under dessa långa sommirdagar?e Han sitter och läser der borta vid stättan, sade Mery. SHan-följde mig dit och gede sedan att han kanske skullesvira 028 i vägen och att han skulle Tör sig med sin bok tills jag komme tillbaka, Men hvilken dårskap atttro detban skulie vara Oss.is vägen! Jag hoppas attodet ej är hansmening attundvikemig, Mary. Konimer han ej ihåg huru godw vänner vi brukade vara? Jag tror, goda Lady-Bird, att det just är ett skäl för honom att nu känna sig blyg för dig. Han säger att ban ej kan vänta, det du skulle anse honom för en gammal Ah hvarför inte — det skulle jag vilja veta? Har jag då så många vänner, att det vöre troligt det jag skulle vars övänlig emot deenda jag känt i min barndom. Jag har märkt, Mary, att du stundom bar en viss benägenhet att vara stel och ceremoniös mot migsoch det tråker ihjäl mig, ja verkligen ibjäl, upprepade hon med blycerispennan på läpparna och seende Mery iögonen under hatier, då denna leende skakade på hufvudet. Hvilken skada det är att vi ejskunna göra ett bytel? . tHvadför byte, Lady-Bird? 4 PAR våra hem, menar jeg — jag skuile hafta varit mycket lycklig i hyddan, och du ett mönster för unga damer på Lifford Grange. Du skulle aldrig hafva sagt eller gjort något Coförsltåndigtt och hafva sett så sedesam Och stadig ut, söm något af fomiljeporträtterna. Redan nu säger. min onkul, att du är ett mönster at fullkomlighet, hvarvid ban alltid sedan sucker och drager på axlarna, d han sor på mig. Skulle du ej vilja vara miss Lifförd. Det