Aftonbladet – 11 januari 1862, sida 3

ERS NER VETSLERVCE VIE VT SPE I OA Hling, men den återföll under-de!rådgernia niska folkens händer tillv god det ot ov vecklad fotm: n, HVvars gl enckupde dock, ej drifvas. mö rernas i 16:de seklet kulturhisto ska och då ännnv till god del skolastisk: ståndpunkt, men bvilken för oss ligger ner jän 300 år tillbaka och således måste var: jen helt annän än denna tids. Z. RANE TTT NARDETRR ILITTERATUERTIDNING. Innehåll: Åhrman, Beskrifning öfver Gestrik!and Nya karteverk. — Såpbubblor. — Den falske Mes:i— Litteratur och konstvotiser från :tlandet. Beskrifning öfver provinsen Gestrikland. Af L. E. Alrman. Stockholm 1861. Er P. A. Norstedt söner. Vi erhålla här för södra delen af Geflc borgs län hvad vi i Widmarks beskrifnin; öfver Helsingland redan ega för den not; — en redig och sysematiskt ordnad fran ställning af provinsens geografiska och tistiska förhållanden. Efter. en allmän ö: verblick, hvari. författaren redogör för d: mest framstående dragen i Gestriklands yx: förhållanden, kommunikationsanstalter, djur och växtlif samt folklynnets skiftningar olika delar deraf, och sedan han gifvit historik af dess administrativa förLållanden, öfvergår han till -en speciel beskrifning i ver hvar och en afdess socknar. Undo särskilta afdelningar behandlar hän här soc narnes allmänna beskaffenhet, sådan den gcstaltar sig i höjd-och vattensystemer den odlade markens utbredning, vägar t inom orten, gamla minnesmärken wm. m.: videre folkmängden för hvart tionde å: från 1810; landthusbållning, den i vissa socknarne, såsom Thorsåker och Ofvansjö. betydliga bergsrörelsen, binäringar, sko! väsendet m.m. Af landtoch bergsbruk: isynnerhet ger han en utförlig och i detv! gående skildring. De underrättelser för taren lemnar om joördbr: kets tillstånd i särskilta orterna äro af mycket intresse. V; få visserligen ej deråf någon hög föreställ niog om Gestriklands landihushållning, mo, de visa dock att jordbruket kär, Itkasom de flesta öfriga delar af vårt land, befinn:3 sig i ett framåtgående. Det är här oftast frå: de under bruken lydande egendomarne scn förbättringarne sprida sig till allmogen. Fi särskilt uppmärksamhet fäster författaren vic de svårigheter jordbruket har att kämr: emot ide öfversyämningar, som änställas a Dalelfven, Storsjön och flera andra af dess vattendrag, äfvensomi de vidsträckta moss: och myrar, som upptaga en så betydlig det af Gestrikland. år förfatlare framhåller: sammanhang härmed de ypperliga tillfäller till nyodlingar som här erbjuda sig för företse samhetsandan och omtalar de förslag ec blifvit gjorda till kufvande af den nu vissa år så förhärjande Dalelfven genom sänkande af dess fåra. Vid skildringen af den i nordvestra delen af provins.n belägna Ugglebt socken, med dess vackra natur, som erin rer om Dalarnes, anför författaren äfven några intressanta språkprof ur den efter denna socken uppkallade dialekt, som mest talas i länets äla provinser och som båd i ordförrådet och böjningen företer många egendomligheter. Så få vi veta.att god på ugglebospråket heter häflin, högtärdig hjönu. nötkreatur söar, medan adjektivet händin tycks kunna uttrycka en mängd helt olika begrepp. Dörr heter i bestämda formen i singularis döro och i pluralis dörano. Om den finska befolkningen i Ugglebos gränsmarker mot Dalarne lemnas äfven flera upplysande detaljer. Det är oss ett nöje att om författarens arbete uttala det omdöme, att det bär vittne om en stor flit ochsamvetsgravnheti forskning samt en ej ringa grad af klarhet och ledighet i framställning, liksom det kommer att utgöra ett mycket värderikt bidrag til! de ännu, tyvärr, endast alltför få landskaps i beskrifningar vi ega, som motsvara vårt lands j nuvarande utvecklingsgrad. Nya kartverk. Om man en längre tid fört klagan derölver, att det. gått alltför långsamt med at öra de stora skatter af ka te-arbeten; soni innas uti tepografiska kårens arkiv, på lämpliga sätt tillgängliga och gagneliga för den stora ullmänheten, så synas dessa an: ledningar till klagomål nu upphöra, dåtopo: grafiska kåren nu med ens utvecklar verkligen storartad energi i utgilvandet ai dylikaarbeten. Utom: länekartorna, hvilkas utgifvande allijemt fortskrider och bland hvilka för icke längesedan en ny, uppta sande södra delen af Efsborgs län, har ut kommit, har kåren nu börjat utgifva et nytt kartverk öfversSverge, det uemligen, hva: fö kåren under en: följd at år arbetat och vilket: förut varit afsedt ett såsom hemlig: förvaras. . Detta kartverks måttstock ö: Ytsosoog af Naturliga storleken, sä alt en de cimaltum på kartan motsvarar 10.000 fotpi marken. Det utgifves i särskilta blad ui 20 decimalltums bredd och 15 decimaltum:höjd, så att hvarje blad innehåller något mer än 23 svenska qvodratmil. Hvarje blit får silt-namn-af någon -hufvudort, :som pi detsamma förekommer: Sålunda kallas t: hittills utkomna 10 bladen: Sale, Ejellback:. enersborg, Uddevalla, Landskrona, Skin