Aftonbladet – 11 januari 1862, sida 2

råga, som härvid är bragt å bane, och för , yr! ss vill det synas fullkomligt klart, atthvarför sea sundhetskollegium eller någon socken-jup stämmomajoritet har ringasie rätt att försk nena innehafvaren et privilegiet å apoteket Markattan att förlägga detta a. otek till hvil-1g ken del af bufvudstaden han behagar, ochig att det blefve en affär helt och hållet mel-j2 lan honom och: hans hyresvärd; om-hanm föi: retoge sig att förlägga det till ockmed hörn jos i höra med vare sig spoteket Nordstjernan? eller apoteket Lejonet?: Förhållandet är nemligen, alt nuvarande egaren ar apoteket ?Markattan? i: nehar, liksom alla föregående egare af detsamma innehaft, K. M:ts privilegium på ett apotek med berörde namn i hufoudstaden?, utan. att: någon bestämmelse, ef hvad slag det vara må, eller ens den ringaste antydan finnes derom, att berörde apotek skall vara förlagdt i den ena eller andra stadsdelen, i den ena eller andra församlingen, vid: den ena:eller andra gatan, idet eller det huset. Väl säger sandhetskollegiumi sin skritvelse till öfverståtbållareembetet att innehafvaren af apoteket Markattan,: enligt undfånget privilegium, är berättigad att bedrifva apoteksrörelse endast inom den stadsdel, der apoteket tillförene varit belä1! get, likasom aft han är förpligtad attjus I: der sådan rörelse bedrifva;. viljande :kollegium anse privilegiet rent af ogiltigt i hvili ken annan trakt af staden som helst; men i: kollegium haruraktlåtit: att. till stöd för denna sin uppgift åberopa någotlagligt stadgande — en uraktlåtenhet som dock bör ursäktas kollegium, då, så vidt vi vuriti stånd att erfara, något sådant stadgande — icke finnes. Mindre ursäktligt är deremot att sundhetskollegium utan stöd af någon lag eller något påbud företager sig att vilja inskränka, det är våldföra, en medborgares ilaga ordning förvärfvade rätt, och ännu oförklarligare blir kongl. sundhetskollegii försök att Å ingripa i såken, då det sätt, hvarpå egaren af apoteket Markattan denna gång begagvat den konom af K. M:t förunnade rätt att idka apoteksrörelse hvar han behagar i hufvudstadent, alldeles påtagligen och oomtvisteligen befrämjar en jemnare fördelad tillgång på läkemedel inom, denna stora stad, under det att apoteket förut var beläget i en trakt, der både i förhållande till fölkmängd cch distans. är, äfven sedan detta apotek flyttades; bättre sörjdt för lätt och beqväm fillgång på läkemedel än i någon annan stadsdel. Msn frågar sig med förundran, hvad som kunnat föranleda kollegii tillgörande i saken, då dethvarken kanstödja sig på lag eller billighet, och man måste verkligen blifva svaret skyldig då det icke låter tänka sig atten embetsmyndighet, allra minst en så hög och betydande embetsmyndighet som kongl. sundhetskollegium, skulle göra sig till handtlangare och verktyg åt et! eller annat enskildt intresse, som kan finns sig trädt för nära genom etablerandet af el apotek i den trakt dit Markatten nu blif vit flyttadt. Som emellertid mången kan var: benägen att misstänka något sådant och son vi gerna i hvad på oss ankommer vilja bjud: till att afvända misstankar som vi trö var I obefogade, så skola vi våga en gissning rö rande motivet till kollegi förfarande oc supponera, att det har sin rot i elt måktbegär som funnit sig förnärmadt derigenom atte T apotekare dristat-företaga en flyttning såda som den ifrågavarande, utan alt spörja ko legium till råds, sedan för några 9 tillbak en annan apotekare var naiv TR att begär lof till det som redan var hans lagliga rät —— 2 22 2v