Aftonbladet – 10 januari 1862, sida 3

ITALIEN. ; Kabinettet Ricasolis ställning har försäm :Irats, i anledning af en ny tilldragelse. Med lemmar af parlamentets majoritet -hade ny ligen uti en partiförsamling, efter en: häri: debatt öfver Ricasolis politik, beslutat at två af församlingens medlemmar, Lanza oc! Chiavarina, skulle afsändas till konseljpre fsidenten och tillkännagifva för honom, t I parlamentsmajoriteten -ansåg kabinettet gör: Tlandet en större tjenst genom sitt afoåend: än genom att söka bekämpa svårigheter som det icke mera var vuxen. Efter,nc get öfvervägande hade nämnde båda dej: terade likväl ansett det mera lämpligt a: meddela ministerpresidenten denna uppme ping så grannlaga som möjligt, och yttrad nämnde 8sigter såsom deras enskilda. — Men Ricasoli insåg genast sakens samma: hang, och på hans föranledande höll maja ritetens medlemmar, om aftonen den 2 d:s en partisammankomst, hvarvid ministerpr: sidenten uppträdde och utvecklade den mm. nisteriella politiken, samt öppet medgaf ut han insåg omöjligheten af att komplette: sitt kabinett. Men deremot sökte han årv galägga, att hans kabinett, ehuru ofullstä digt, dock var sammansatt af homoge:t krafter, äfvensom att hvarje medlem at de samma hade specialkännedom i det faci. som af honom förestås. Slutligen uttalic: Ricasoli sin öfvertygelse, att det nuvaran.: kabinettet vore vuxet statens fordringar. Efter denna framställning uppstod ino: församlingen en lång diskussion, hvarv. flera deputerade yttrade sig till förmån 1: kabinettet. Något beslut fattades dock ; Saken är den, att Ricasoli allmänt avses ti en hedersman, men han är mycket eg. sinnig och skall ej vara fullt vuxen mån: af en inrikesministers åligganden. Ricasoi slutenhet och sträfhet mot sina motståndu:: har äfven gjort en ofördelaktig verkan oc: hans sätt att behandla sina kolleger sk: bafva alskräckt mången statsman från : ingå uti ministåren. . TURKIET. Mehemed Kiprisli pascha skall utnämru till minister utan portfölj. En förändring förestår uti finansministåren. Uti Kisrouan hade talrika maronitergri; t till vapen. En turkisk bataljon hade bi vit afsänd för att upprättahålla förbindels.; vid kusten. AMERIKA. Enligt Newyork-Times hade kabinettet, ut ett mimsterråd den 19 Dec., haft en förl.e redande öfverläggning om Trentaffären, hvervid kabinettets medlemmar euhälligt uttala den åsigten, att fullföljandet af kriget mo sydstaterna ej finge förlamas genom at. : närvarande ögonblick börja eh strid mec England. Regeringen var öfvertygad, ut. ropet för ett krig mot England utginge frår dem, som hyste sympatier för upprorei i de södra staterna, emedan intet Kunde varv mera till de upproriskas fördel än förökerdet af den krigsbörda, som trycker de norra staterna genom strid med en utländsk fiende. Regeringen var derföre genast ensc om att på ett försonligt sätt upptaga Enpg lands fordringar. Underrättelserna om Englands fordringar hade mottagits med olika känslor på olikt orter. Uti Filadelfia väckte de hotade hardelsintressena stort bekymmer. Uti Baltmore gladde sig unionsvännerna deråt. Uti Louisville väcktes hos separatisterna hopp om ett förbund mellanEngland och sydstaterna samt blokadens sprängande. På många ställen framkallades ånyo den gamla förbittringen mot England, och man uttalade önskningar, att framför allt och under alla omständigheter nationens ära och väram skulle beskyddas mot Englands anspråk. Den 10 Dec. hade en fäktning egt run: uti grefskapet Pac i vestra Virginien mellan 750 man förbundstrupper och 2000 separatister. De sednare blefvo slagna och förlorade 200 man. Unionstruppernas förlust utgjorde 30 döda. General Johnstone sjeli skall hafva fått ett skott i munnen. Vid öfre Potomac försökte separatistgeneralen Jackson den 17 Dec. att med 9000 man gå öfver floden, samt förnyade försöket den 18, men blef båda gångerna tillbakaslagen af general Bancks artilleri. Vid nedre Potomac hade separatisternas battc rier gifvit eld på fartyg, som sökte passera uppför floden, utan att göra dem stor skadu. Uti Missouri hade unionsgeneralen Pojc ;jort en rörelse mot separatistgeneralen Pr.ce ända till grannskapet af Osceola sam lervid tagit 300 fångar. Man erhöll dervid sännedom om att Price stod vid Osceolx med endast 8000 man. Frågan om Hjelmarens sänkning.