Jen skandinaviska julfesten I Paris. Ett bref från en dansk i Paris innehåller öljande utförligare beskrifning på denna est: Det hade redan en lång tid varit tal på :af de la Regence, der skandinaverna i Paris nest sammanträffa, om att tillställa ett genensamt julgille, och det bildades slutligen n komite, beståenile af en svensk, en norraan, en dansk, en finne och en isländare. å uppmaning af denna komitå samlades på ulaftonen 49 deltagare från de iordiska inderna hos en restauratör i Palais Royal. Det är naturligtvis en svår sak att anrdna ett julgille i en stad, der man har så ;tet begrepp: om nordiska saker som i Pais, men det lyckades dock. Vi superade i n sal som var dekorerad med mycken mak och humor. På ena långväggen ängde fem nordiska vapensköldar, omgifna f lager och grangirlander med band af de ordiska färgerna och dessutom två stora :fbildningar af Frey och Idun, utförda al :;vensken Malmström och dansken Jacobsen. På motsatta långväggen hängde en tafla, målad af dansken V. Petersen? med figurer if de fem vapensköldarne i lustig dans samt med öfverskrift: ?Vi äro ett folk, vi nämnat kandinaverX, — Derunder satt en stor julaisse och åt sin gröt. På ena koriv ggen hängde en tafla, föreställande en julfest med nissar och gudar, målad af Malmström, och på den andra en följd af julscener med allusioner på de förnämsta deltagarne i fe sten; sistnämnda teckning varutförd af svenske bildhuggaren Kjellberg. Slutligen stodo två vackert sirade julgranar ) å ! ordet. Sedan adjunkten Erslev, som hade blifvit utsedd till ledare vid festen, hade i komitåna namn med få ord bjudit sällskapet välkmmet, började han skåltalen med ett lefve för vänskaper mellan de nordiska folken! Han omtalade huru det fordna nationalhatet hade blifvit efterträdt af andra känslor och framdrog en mängd händelser som visade huru tanken på nordens enhet småningom hade utvecklat och utbredt sig. samt uppehöll sig till sist vid betydelsen af denna fest, i det han, med hänvisning till sköldarne och: färgerna,Skkarakteriserade