Aftonbladet – 4 januari 1862, sida 3

T 731 gp TER UTRIKES. DANMARK. Under den 24 December skrifves från Köpenhbamn till en tysk tidning: 7I det geheimestatsråd, som hölls på Fredensborg i lördags öch i går, skall man ha beslutat svaret på den preussisktösterrikiska noten. Man vill veta att det i en kall; men höflig form innebåller ett rent afslag och ett bestämdt förklarande, att Danmark icke har ågonting att lägga till sina redan gjorda retag och särskilt i fråza om uppfattringen at 1852 års öfverenskommelser, förnämligast hvad det danska landet Slesvig angär, ej har mera at säga, enär det icke vidrörda status från 1852 och 1853 (slesvigska provinsiälständerförsamölingen) ämu qvarstår alldetes oförätdrad: Det för DanniarkSlesvig gemensamfra riksrådet är skapelse af en politisk nödvändighet; erkänd af dess mest konservätiva danska och slesvigska le: damöter; och endast två uppenbart mot fäderneslandet fientligt sinnade och med utlandet konspirerande medlemmer ha satt sig emot det. Utan: en statskupp skulle detsammas uppbäfvätide vära både en moralisk och politisk omöjlighet; isynnerhet medafseende på den enhällighet och lojalitet hvarmed danska folket har gillat regeringens handlingssätt hittills. f En åf de publicister, som ifrigast deltagit i Ssehleswig-holsteinska agitationen mot Dänmark, dr Paul Ingversen, har aflidit. Vid nyheten om den bekantekammarherren Sekeeltes utnämning till öfverpresident i Altona tillägges att den skett på ministårens förslag. oo SCFRANKRIKE:. Kassåtionsdomstolen afkunnade den 28 sistlidne December sin dom i det Mireska mälet. Andra instansens dom blef kasserad, och en tredje domstol skall således döma i målet. Denna kassationsdomstolens dom skall väcka ett oerhördt uppseende, isynnerhet som den lärer yttra Kisel skerpt om appellationsdomstolens utslag. Redan Miress första kassationsskäl har ansetts tillräckligt attupphälva detta: Det rörde domstolens vägran att tillätaden at Mirds begärda motbevisningen. Hela grundvalen för rättegången blir således förändrad och detta sannolikt icke till Mirdss skada: Domen öfver grefve Simeon är naturligtvis härigenom likaledes kasserad. ENGLAND. Times meddelar till broder Jonathans nytta och nöje följande prejudikat från Ssjörättens barndom: Ar 1777 blef holländska briger Hendrie och Alida uppbringad af ett ritiskt krigsfartyg och fördt till Portsmouth. Briggen var: stadd på resa från:en holländsk hamn till den holländska kolonien S:t Eustache. Den hade en laddning af vapen och ammunition och såsom passagerare offite rare med betjenter ombord. Dessa officerare hade fått tjenst i den amerikanska rebellarmåen; deras fullmakter voro utfärdade af Benjamin Franklin, som då befann sig i Paris i egenskap af de rebelliska provinser nas sändebud. Det var utan allt tvifvel, att fartyget transporterade militärer och krigsförråd åt en krigförande, och det fanns mycken sannolikhet för, att dess verkliga bestämmelseort icke var S:t Eustache, utam någon hamn i de upproriska engelska kolonierna. Af dessa skäl yrkade konungens advokat, att fartyget skulle förklaras såsom god pris. Men amiralitetsrättens domare förklarade, sedan motpartens advokat blifvit hörd, skepp och laddning för holländsk egendom och dömdes att fartyget skulle utlemnas på den grund, attholländarne voro berättigade att på holländska fartyg till holländska kolonier föra allt hvad de funno för godt, såväl vapen och ammunition som andra varör, förutsatt att de gjorde det i enlighet med sina egna lagar. Detta är ej allt. De 5 officerarne förklarade fritt och öppet, att de voro anställda i rebellarmeen och fått anvisning att vid ankomsten till S:t Eustache vända sig till vissa den amerikanska kongressens agenter, som skulle fortskaffa dem til: rebellarmen. Men då de vid uppbringandet befunno sig såsom passagerare på ett neutralt fartyg, som seglade. mellan två neutrala hamnar, ansågs det. närmaste målet för resan såsom en oskyldig -bestämmelseort, och de återfingo sin frihet. Denna grundsats öfverensstämmer med det sunda menniskolörståndet och med allmän rättvisa; ty i annat fall skulle ivå huru obetydliga krigförande som helst ha rättighet att hämma handelsförbindelsen på hela jorden. SPANIEN. Enligt telegram från Madrid af den 27 December hade cortesmed en majoritet af 150-röster-mot 35 antagit regeringens budgetsförslag. PORTUGAL. Enligt-berättelser från Lissabon af den 25 December hade konungen förlagt sitt residens till Justslottet Caivas, sedan cortes.i en utomordentlig session nedsatt en sanitetskommission; som skulle undersöka de kung: vå DEN I RO