Aftonbladet – 2 januari 1862, sida 3

jrlora på dagen. Man har skäl att med söndagsföreningarnes moralister fråga, om icke öppnandet af vissa offentliga anstalter, de kongl. museersa och kristallpalatset sezserrikt skulle bekämpa dryckenskapen, syslojöshetc:. utkomma, genom att sätta emot !eusar :.. kraftiga medel till tidsfördrif i seseendet och studerandet af konstföremål om äro upplyftande för själen. I Skottland har man på sista tiden gjort någon inskränkiing i bränvinshandeln, hvilket tyckes ha utöfvat ett iyckligt inflytande på betolkningens seder. , :aselsmännen deremot stöta drän sig allt, sv: synes dem vara ett intrång i den .viduella friheten, och det skulle vara svårt att öfvertyga dem om, att ett folk kan göras nyktert genom en parlamentsakt. Regeringen känner det onda och suckar derunder, men hon tilltror sig hvarken rättighet eller kanske icke heller krafi att qväfva det, och åt nykterhetssällskaperna öfverlåtes omsorgen att gripa in i en fråga om den allmänna sedligheten. Teatotillers bilda ett brödraskap, som i hvarje stad har sina församlingsställen, sina lagar och spridningsmedel, såsom böcker och tidningar. Jag har varit närvarande vid flera af deras sammankomster. Det är intressanta meetings, på hvilka man hör gamla, omvända fyllbultar göra sin offentliga bekännelse. De beskrifva med en enkelhet, som förhöjer dylika förklaringars dramatiska karukter, en mans känslor, hvilken med öppna ögon, men klafbunder vilja. föres mot ep bottenlös afgrund; det egna slags bestörtning, hvarmed de äro vittnen till sitt eget förderf; sina drömmar, i hvilka de såsom öljder af feberhettan inbilla sig släcka sin törst i en ström. af klart vatten; slutligen sin vanmäktiga strid mot de inrotade vanornas demon, efterföljd af mörker, oro och moralisk tillintetgörelse, i hvilken 4förouftet blott besökte dem under deras rus. Dessa bekännelser öppna en mörk utsigt till vissa engelska hushålls inre; visa barnen, som gråta för det de icke habröd, modren, som I nattens tysthet på sitt hjertas slag räknar minuterna, timmarna, som hennes man tillbringar på krogen, samt klädesplagg och linne, frukten af hustruns sparsamhet. utan barmhertighet kastade på elden af den blindt rasandes händer. Såsom motsats och käl att fatta mod ställer man mot dessa sörka taflor exempel på fyllbultar, som blifvit återköpta, befriade och förbättrade genom nykterhetssällskapet. Välbekanta, olyckliga arbetare, hvilkas lif blott tjenade till att öfverväldiga oc! förderfva deras själ, ha i sina nya vanor återfunnit styrka, välstånd, fred i hemmet och aktuing inför verlden. Några af dessa förestå nu verk: städer eller arrendegårdar, lägga af penningar, ja köpa sig jordegendom. M:dlemmarne af dessa fria brödraskap aflägga ed på att aldrig smaka jäsande drycker, utom i händelse af sjukdom och läkarens föreskrift. Nykterhetssällskaperna ha utan tvifvel ansett nödvändigt aut öfverskrida målet iör att nå det; det är icke destomindre sannt. att denna ytterliga nykterhet skadar sådana institutioners fortkomst. Flera engelska mo ralister räkna framförallt -på uppfostran: framsteg för att bekämpa denna last, utan att dock tillbakavisa dessa nyttiga sällska pers hjelp. Man har erkänt i Storbritannien. att dryckenskapen som oftast är en fruktat olyckan och okunnigheten. Spridningen al upplysning och välstånd kan man med skäl ulltro förmåga att utrota missbruket af spirituösa och jäsande drycker, uten att likväl bindra deras bruk. Teatotallers, som för öfrigt äro af amerikanskt ursprung, skulle, om de någonsin fingo fullkomlig framgång, beröfva de engelska ,ederna den prägel, som nu utmärker dem. Öle: belaster vänskapen genom ett synligt iecken, det hjelger och styrker handelsföretag och är icke ens främmande för stalssaker. Under valtiden ikläda sig public-houses en af de tre täflande kandidaternas farger Det är då roligt att se dessa hus betäckta från spetsen. till foten af paprersband och målade plakater, på hvilka den statsmans namn, för hvilken ölstagan lägger sig ut. står alt läsa. i stora bokstäfver. Hvart och ett af dessa etablissementer är då en skådeplats för lifliga, stundom stormande diskussioner.. Man sprider i massa politiska trosbekännelser och bref tll valmännen. Dessa stora intressens förening med lifvets hvarJagsvanor gifver de offentliga sederna en karakter af storhet och originalitet, som är egen för fria folk. Om den kandidat, som understödes af ölstugan, går segrande wu striden, tager denna sin delaftriumien, och valet döpes i mångfaldiga glas, alla åUföljda af toaster. I flera städer tjenar en af medlemmarne utsedd ölstuga till mötesplats för en af de många vänskapsföreningar (friendly societies), som finnas bland arbetarne och landtbrukarne. Afsigten med deras inbördes bistånd är att genom veckobidrag hjelpa den sjuke arbetaren och vid dödsfall försäkra hans enka och barn om pension. Jag har varit närvarande vid flera af deras fe ster, der foresters, odd fellows och skepherds befunno sig tillsammans. Foresterss 1eat-aliska och romantiska drägt, odd fellowss rika skärp och shepherdss herdestafvar, skarane ståt, vimplarna och fanorna, på hvilka man läste: Frihet — vänskap — vi understöda hustru och barnX, allt detta bildade ett hänförande skådespel, som-slutade med en bankett i någon lustirädgård eiler i kristallpalatset. Man beräknar antalet af dessa arbetaresällskap ji England till mer än 20,000; antalet af medlemmar öfverstiger 2 millioner, och de ega tillsammans en fond af öfver 9,000,000 pund sterl. Den engelska karakterens starka personl ghet, som utan detta lätt skulle uraria till egennytta, har ett korrektiv i. dessa föreningar, som upprätthåller tamiljbandet bland arbetarne. Understuni dom förhöjer ölstugan sin dragaingskraft geinom föremål af mera frivol art. Baron Nicholson residerar hvarje afton i en af Loni dons ölstugor med sin. dubbelhakas hela ce ss BOR AR AA mm FRA JKN TV RR JR NR