Aftonbladet – 19 december 1861, sida 2

kan bevisas hafva skett i enlighet med bestående folkrätt... Emellertid beledsagas dessa medgifvanden af ett par förklariggar i form af reservationer: Den ena, affattad i äkta amerikansk anda, innehåller, att den öfverhängandetvisten med England endast må uppskjutas tills vi hunnit uppgöra vår lilla räkning med Jefferson Davis kon Den andra rese; ;I Newyork-Times påstående, ptt hela affären måste sluta med en på tiden utdragen underhandling.. Den förra af dessa itvändningar besvaras af Times dermed, att amerikanarne i den saken må handla efter godtfin navde, men att de likväl gjorde klokast, om de til samma tidpunkt (slutuppgörelsen med konfederationen) ville uppskjuta den der förlängda underhandlingen. Såsom sa kerna nu stå, yttrar bladet, kan det ej bli :råga -.om något slags underhandling, hvarken förlängd eller påskyndad. Alt denva Times upptattning delas af Englands regering, bekräftas af gårdagens telegram, deri Morning Post förklarar, att hvarken underbandlingar eller ens bemedlingar kunna af kabinetiet antagas. En i ettännu sednare telegram meddelad strof i presidenten Lingolns förklaring synes, ehuru med en viss varsamhet uttryckt, likväl innebära ett slags trots emot Evgland. Att emeller tid på de stora handelsplatserna inom unionen, såsom t. ex. Newyork, tåder mycken oro och en af skrytet illå dold fruktan Tör det förestående kriget, synes tydligen af den ton pressen der på de sednare dagarna: börjat antaga. Åfven i England skulle ett krig med Förenta Staterna vara ingenting mindre än populärt. Att ej tala om Manchesterpartiet, hvars lösen är fred för hvad pris som helst, och hvars representanter Cobden och Bright nyligen, utan att ringens beslut att fordra upprättelse, vu förorda en förlikning, har Daily News, ken ända från krig:ts början i motsats til Times visat sympatier för unionen, nu föreslagit att. man, hed stöd af det på Parise kongressen gjorda stadgandet, borde hänskjuta frågan till en tredje makts afgörande— en utväg, som regeringen likväl, enligt ofvananförda telegram, icke synas vilja vidtaga. En eftergift från förbundsregeringens sida lärer sålunda blifva det enda meälet att på fredlig väg lösa problemet. Den för Englands fabriksintressen så betänkliga bomul:skrisen kunde äfven utan ett krig taga en gynsam vändning, i fall Tegeringen lyckas genomdrifva sitt förslag att få blokaden förklarad ogiltig såsom varande icke effektiv; hvilket sednare dock torde bli svårt att bevisa, enär visserligen hrr Mason och Slidell men hittills icke en enda bal bomull veterligen lyckats komma ut från de blokerade hamnarne, Hvad den inre tvisten, det borgerliga kriget inom Amerika angår, så är det en märkelig omständighet, att hvad som i sjelfva verket utgjorde krigets egentliga orsak, nemligen slaffrågan, numera knappt af de konfedererade sjelfva omnämnes, och alt mani England derom ej tyckes vilja taga den ringoaste notis. Och likväl beltunnos bland de tyra klagopunkter, som af de södra staterna uppstäldes, och som utgjorde deras casus belli, ej mindre än tre rörande slafveriet. Den rjerde handlade om de för söderns intressen högst obilliga tulltarifferna. De nämnda tre punkterna innehöllo: 1:o Att lagen om slafvars utlemnande icke af de norra staterna hölls i helgd; 2:0 att de södra staterna förhindrades att obegränsadt utbreda slatveriet inom territorierna; 3:o Abolitionistpredikandet inom de norra staterna. Att intet enda af dessa tremne klagomål kan genom kriget vinna gehör är Kika klart, soim att unionen ej lärer förmå inom sitt sköte återbringa de uttfädande. Kriget synes således vid första påseendet sakna egentligt ändamål, men blickar man djupare in i förhållandena, så torde det blifva klart, att ioch genom denna brytning en af mensklighetens vigtigaste frågor blivit bragt närmare sin lösning, enär elter en fred, afslutad på hvilka vilkor som helst, slafveriet näppeligen lärer kunna. påräkna någon framud. K. M:t har at klockaren vid hof