Aftonbladet – 17 december 1861, sida 2

i vanlig kurialstil eller blifvit tagna till pro: tokoll, så äro de i och för sig utan någon stor betydenhet och hafva hufvudsakligen blott det personliga intresset att sätta de norska statsrådens förfarande i klar dager och frigöra dem, hvaremot de svenska, som blefvo blottade, måste protestera och sf gifva förklaringar samt vidtaga lämpliga åtgärder. Denna punkt ville hr Sibbern och stats råderna i Stockholm derföre hafva utesluten, Hr Sibbern skref följaktligen härom till statsrådet i Kristiania, men det var envi och anspråksfullt, och ville icke gå in någon utstrykning. Hr Sibbern ville icke ikläda sig ansvaret och föredraga framställningen för H, M. konungen sådan den var, utan då hellre begära sitt afsked. Det hjelpte icke. Han nödgades då anmäla saken för konungen och begära sitt afsked redan den 2 November. Då konungen icke kunde förmå Sibbern att förändra åsigt, öf. v rsände han afskedsansökningen till norska regeringen att derom utlåta sig, och före slog att författaren, Birch-Reic enwald, skulle inträda såsom statsminister och före draga saken, men han undanbad sig. Stats rådet härstädes ville hafva saken afgjorc innan Sibbeen erhöll afsked, och sannolik! ha härom eller om saken för öfrigt med: delanden skett från statsrådet Petersen hvilka blifvit så upptagna, att han nu måste afeå. Då konungen delade den inom stats rådsafdelningen i Stockholm rådande åsigt att de öfverklagade yttrandena i framställ ningen borde utgå, och då de norska råds medlemmarne, stående under starkt infly tande af Birch-Reiehenwald och Motzfeldt icke ville gifva efter, beslöt konungen at resa hit för att afskeda de omedgörligt s atsråden och utnämna ett statsråd, son icke satte sin ära och stolthet i att hålla pi dessa punkter, hvilkas vigt och betydelse v visserligen icke äro i tillfälle att bedöma då vi icke känna handlingarna, men hvilkt i en så stor och vigtig sak, scm stöder sif på vida klarare och vigtigare grunder, i all: fall synas vara så betydelselösa, att denn: stela envishet är alldeles oförklarlig hos d medlemmar af statsrådet, som icke lida a författarefåfänga eller begär att reta. Hvarföre Sibberns afsked under sådan omständigheter beviljades kunna viicke rä klart inse. Förmodligen hafva i sådant fal äfven andra omständigheter dertill bidragit Under alla dessa törhandlingar har sjelfv hufvudsaken, frågan om en unionskomitå tillsättande nu eller framdeles och om riks aktens revision, icke varit på tal. Det sy nes som om åtskilliga personer trott, att de skulle vara en opatriotisk och impopulä handling att visa höflighet och ettergifven het i någon enda punkt, som stod i aflä; naste sammanhang med ståtbållrrefrågan För öfrigt förekommer i Morgenbladet e märklig insänd artikel med öfverskrift CT EftertankeX, hvilken vi i morgon närmar skola omtala, jemte de protester densamm framkallat i Christianiaposten och Aften bladet.