Aftonbladet – 17 december 1861, sida 1

Det var en solklar deg — vi hade gjort en liten utflykt och passerade genom en af skogarne i Kemi-elfvens rannskap. Föreställ dig en tystnad, så djup som om den hvilade öfver hela verlden; tänk aig i denna högtidliga, underbara tystnad millioner högstammiga, praktfulla träd klädda i den renaste snö, i den hvitaste skrud, och du skall tro dig omgifven af andar, som, klädda i sina hvita svepningar, rest sig upp ur tusenåriga grafvar samt stämt möte här för att gå till rådslag öfver verlden. Då jag först ankom till detta landskap, doldes solen af ett moln; men plötsligt föll molnslöjan bort och solens strålar föllo med hela sin glans på de höga stammarne, då på en gång snöträden liksom närmade sig — togo ut ett steg emot mig. BSynvillan, eu följd af ljusets reflex, af belysningen på trädens ena sida, under det att skuggan qvarhvilade på den motsatta, var af en underbar effekt. tSommaren är icke mindre skön. Likasom genom ett trollslag kastar jorden på en gång af sig sin snömantel eh kläder sig i grönska och blommör. Temperaturen höjer sig ända till trettio grader, stundom något deröfver. Allt mognar till frukt så hastig!, som om det befarade att icke hinna uppila sitt ändamål, utan att öfverraskas af : och frost. GudilofiX, yttrade han dermen jag har nu berättat ellt hufvudfrån min resa till Kemi. Några ät rliga tilldragelser hände mig ej. Men se en herrlig naturoch dess egendomliga lenomener är också något. Allvarsomt känner jag mig också stundom till deles såsom vore jag en nära slägtill den vilda, den fantastiska naturen, underbart drager den mig till sig. Jag r mig liksom ega i den en farfar, en ar eller ske rätt en ättefar, en stamfar, och jag kan gerna bekänna för dig, alt då jag begått någon rält stor dårskap, har jag icke sällan ursäktat mig med den föreställniog, att jag ändå icke ärnågot annat än naturens egen tjufpojke. Föröfrigt, tillade han efter en stund, har je iogenting att tillägga, såvida du ej vill ha litet prosa om prostgården och Kemielf? Berätta hvad hu vill. Det roar mig att höra.4 Prestgården med sina tvenne rödmålade byggnader, af hvilka den ena är beräknad endast för gäster, ligger utmed Kemielf, nära dess utlopp i hafvet. Då jag säger att en hel byggnad är upplåten för gäster, torde du anse det såsom en öfverdrift. Det är likväl fallet. Vid midsommarstiden är Kemi, framförallt prestgården, talrikt besökt af främlingar, och det till och med från flertalet at Europas alla länder, från England, Frankrike, Italien och så vidare — främlingar, som begifva sig till Awasaxa, för att se midsommarnattssolen. Kemi pastorat är bland de mest inkomstgifvande 1 hela Finland, hvarföre det gemengen ock innehafves af landets förtjenstfulvittre män. För närvarande är prosten ias Castrån pastor loci der.4 Vacklin afbröt sig och förblef en stund tyst. sall jag riktigt vara uppr likväl icke blott den