Aftonbladet – 14 december 1861, sida 2

I ÖST ee slifvit väl inbergade och äro af utmärkt god bekaffenhet. Foderafkastningen är iallmänhet så ill qvantitet som qvalitet.god: Luleå den 21.Nov. 1861. 1. Gotlands län. Med anledning af statskontorets skrifvelse den 14 sistl. Nov. får landshöfdingeembetet, efter inwemtade. uisplysningar från kronofogdarn i läet, medel. att afkastningen i korntal af de ärskilda sädesslagen innevarande år bör anses afva blifvit uf koete5:te å6:te kornet; råg isödra fögderiet likaledes 5:te å 6:te, men i norra fögleriet endast 3:de å 4:de kornet; korn i södra ögderiet 6:te å 7:de, men i norra å 6:te; hafre och blandsäd i söära fögderiet 6:te å 7 i norra 7:de å 8:de kornet; trindsäden i södra fögderiet 6:te år 7:de, men i norra endast 3:dje å i:de kornet, och potates i begge fögderierna 8:de å 10:de kornet. Wisby den.3 Dee. 1861. TEATER. KONGL. TEATERN. Fn liten skatt; komedi 3 akter, eftersengelska originalet The little Treasure, af A. Harris. Genom den engelska romanlitteraturen. som sedan..några, år så flitigt. läses här i landet; både på originalspråket. och i öfversättning, har vår allmänhet bl fvit ganska örtrogen med lifvet i England. Deremot ir-det ytterst sällsynt-att några bilder från. letta land framställas på vår scen, hvars ralrika lån från utlandet merändels äro hemjade: från Frankrike och Tyskland, hvilas dramaturger väl också någon gång öra oss till mötes en engelsman, men d ftast, om ej uteslutande, iskepnaden af en -xcentrisk eller 7 spleensjuk turist; Ett par kådespel af Bulwer, som varit hos oss upprörda, höra till. de få undantag då genuint :ngelska taflor varit framställda på vår scen, nen dessa stycken ha icke på länge varit när. giföa. Det hade således nästan helt ch hållet nyhetens behag då den på Kungliga teatern iförgår afton första gången upprörda komedien En liten skatt förflyttade ss till Eng and, framställande för oss en afla ur det engelska high lifet. Lady Slorence Howerd här lefvat i mår ga år i 2Xiechmond, skiljd frånsin nan, sir Charles doward, som: Borsi London och der lefver fen garcon med glada vänner. Lady Hovard och hennes mor mrs Middleton, som sor hos henne i Richmond, ha ansett sig vöra fördölja det ledsamma familjeförhållanlet för sir. Charles och lady Howards doter, hvars frågor om fadren alltid blifvit af-pisade med det besked, att fadren betunne ig i Indien i affärsar gelägenheter. Evelyn Howard, dottern, är emellertid icke längre något barn då åskådaren får nöjet göra de re damernas bekantskap, och det blir för modren och mormödren allt svårare att tillrtedsställande besvara de frågor; hvilka göas af Evelyn, som derföre också börjar nisstänka att mean för henne döljer en hemighet. Nyfikenheten en gång väckt röra de tt ämne, som för den unga flickan är af så stort in resse, söker sig snart läglighet att blifva tillfredsställd: Upptäckten gjord, alstrar ett beslut att åvägabringa en försoning mellan le så länge åtskiljda makarne. Evelyn missröstar icke etb ögonblick om framgång, van säsom Hon är att genom smekningar eller årar få sin vilja fram i allt, till och med hos. den knarriga mormodren, hvars lynne r sådant, att åskådaren starkt börjar missnka, att det egentligen är hon som drifyit n måg ur huset. Evelyn griper således verket an, troget biträdd-af. sin kusin William, en ung officer, nyss: återkommen från utlandet och en mycket älskvärd ung man för öfrigt, men mycket blyg och förlägen då han här att framföra någon anhållanjeller aågot ärende. Vi skulle alltför mycket minska blifvande åskådares nöje om vi vidare omtalade vare sigde medel den barnsligt iva. och sjelfsvåldiga. Evelyn anlitar vid rsöket att genomföra försoningsplanen eller huru denna Iyckvat Palom i stället några ord om utförandet, som; betecknades af en evenement inom vår .eaterverld. Fru Sundberg, länge en prydnad för vår scen såsom dansös, beträdde i förgår afton för Jörsta gången tiljan såsom dramatisk skådespelerska. Vid hennes uppträdande i pan.omimer. har man alltid hos fru Sundberg iakttagit en rörlig och uttrycksfull nimik, och man blef derföre angenämt öfverraskad då man nyligen erfor att denna vackra förmåga och en i Terpsiehores jenst förvärfvad vana att med ledighet och behag röra sig på scenen, skulle komma den dramatiska konsten tillgodo. Detförsta förket ådagalade, att fru Sundberg, jemte de nämnda egenskäperna, jemväl eger en ren ch välljudande organ. Naturligtvis förrådde leklamationen bristande vana och öfning, nen den efter olika känslor oeh situationer ämpade nyansering af uttrycken, som man ill följd deraf ännu saknade, skall sannöikt snart förvärfvas, då bemödandena ledas tf det goda omdöme och den riktiga uppattning, på hvilken fru Sundberg syntes oss öfrigt gilva prof vid framställnimgen af ady Howards rol. Den egentliga hufvudrollen, Evelyns, den skattens?, utföres af mil Ramsten, som funnit en med sina resurser och sitt splynne mera förenlig uppgift än den ny1 en åt henne anförtrodda framställningen : ne Hanses dotters tragiska roll med !: