Aftonbladet – 5 december 1861, sida 3

Rättegångsoch Polissaker. I dag förekom åter polisransakningen angående det våld mot byggmästaren Jansson, för hvilket tre boktryckerikonstförvandter äro tilltalade. Såsom rättelse och tillägg till föregående referat böra vi nämna, att hr Jansson sjelf erkänt att då han af fem i sällskap. varande karlar, bland hvilka befunno sig de ofvannämnda personerna, blifvit öfverfallen med hugg och slag emedan han förehållit en af sällskapet derföre att denne med halfva kroppen krupit in i droskan, hade han. försvarat sig med en fin rörkäpp, som han hållit i handen, dervid käppen gått af invid kryckan. Då hr Jansson bockat sig ned .å gatan för att upptaga kryckan, hade: han med en käpp erhållit det svära slaget i pannan, hvilket förorsakade så stor blodförlust, att han måste af fältskär förbindas. Då målet i dag påropades kommo såväl hr Jansson som alla tre tilltaladte tillstädes, men de andra två, hvilka hr Jansson och hans dräng påstå ha varit i de tre, konstförvandternas sällskap, hade man ännu icke fått reda på, och de nou-tilltalade uppgilfva fortfarande att de icke kände dem. Hr Jansson, tillfrågad om han yrkade målets remitterande till undersökning hos rådhusrätten, svarade, att han nu icke äskade remiss, då han har anledning trö att det svåra slag han erhållit i hufvudet och af hvilket han ännu har men :cke blifvit honom tilldeladt af någon af de tre inför polisen . nu tillstädesvarande One och det ännu. icke lyckats honom få reda på hvilka de båda andra voro. Sedan. polismästaren förklarat att målet skulle bero på anmälan, :ogen af de tilltalade, konstförvandten Ståhl, äll ordet och uttryckte sin förundran deröfver, itt hr Jansson angifvit dem för våld, då han sjelf våldfört sig å dem och erkänt att han å dem afslagit sin käpp. Detta yttrande föranledde polismästaren att förklara att målet remitterades till undersökning vid-rådhusrätten. Hr fansson uppgaf sig ha hopp om att få reda på Je öfriga tvenne af sällskapet. — Inför poliskammaren pågår undersökning om ett slagsmål mellan några af de här förlagda norska PES ARE och några tygstatsartillerister. Enligt hvad hittills blifvit upplyst synes törloppet ha varit det, att norrmännen oqvädat tygstatskarlarne, som, deraf uppretade, öfverfallit de förstnämnda. Det uppgifves att derviden af norrmännen blottat sitt vapen och dermed sårat en af tygstatskarlarne. Parterna. neka och målet anstår för bevisnings anskaffande. — Såsom förut blifvit omnämdt, har en svensk matros vid aamn Robertson å skeppet Fäderneslandet, fördt af kapten Sörensen, under det att nämnde fartyg låg i Libecks hamn mördat styrmmannen om bord C. Andersson. Efter en längre ransakning härom vid dotästol i Kiel, der Robertson förnekat gerningen, men genöm flera sammanstämmande vittnen blifvitöfvertygad om brottet, hitkom Robertson. för kort tid sedan, och fortsättes nu ransakningen vid härvarande rådhusrätt. Robertson har nu erkänt, att han gifvit styrmannen det knifhugg i strupen, hvaraf han utit döden. Mot Andersson har Robertsön sagt sig-ej hysa något agg; som föranledt lådet, utan skulle detta skett under öfverlastadt tillstånd. Besättningen hade sinsemellan varit i slagsmål, och härvid hade styrmannen tillkommit för att afstyra detsamma, då Robertson i brådskilnad tilldelade honom det dödande knifstygnet. Målet är uppskjutet för hörande af fartyget Fäderneslandets-besättning.