Aftonbladet – 30 november 1861, sida 3

använda mina bortkastade penslar och min pallett, innan. kurs, styrdes åt norden. Konungen. af. Wirlemberg hade. nemligen åt elt sitt ombud i Rom: gifvit befallning alt uppsöka någon passande artist, som ville åtega sig att oförtöfvadt resa till Madrid och der för H. Majestäts räkning kopiera sex berömda taflor af Titian, förvarade i den spanska :hufvudstadens kungliga museum. --Man-vände nig till mig med spörjsmål, om jag vore. hågad förbinda mig utföra det ifrågavarande höpdengen med förespegladt löfte att i så fall kungligt blifva godtgjord för mitt arbete och besvär. Naturligtvis antog jag med tacksamhet anbudet, och hade ej efteråt anledning attångra det, gjorde mig i ordning till afrosan, icke som först ämnadt var norr — utan vesterut. Jag kunde ej då föreställa mig, mycket mindre förutse alt uppehållet i Madrid skulle räcka 2:ne år; liksom att jag, som så nyss håde sett mig mätt på de sorgliga följderna af enstalshvälfning, uti det land dit jag nu begaf mig skulle blifva åsyna vittne till folkrörelser af revolut:onär anda. Det vår gom att hoppa ur askan i elden. Om mitt intressanta vistande i Spanien se längre fram! Den 19 Februari 1852 tog jag afsked af Rom, denna ?själens stad?, för att tala med Byron. Nitton hela år bade jag härlefvat, arbetat, svärmat och för det mesta kännt miglycklig. Det föreföll mig nu i skilsmässans stund som allt här endast varit en huk. dröm, ur hvilken jag plötsligt blifvit uppväckt; för att.af verkligheten göras upp märksam derpå att blott i Rom har konsten sitt tempel och minnet sin vältaligaste tunga och -sin:.. oförgängligaste sarkofag. Aldrig olömmerjag den stund då jag hade passerat Porta del Popolo och för sista gången