Aftonbladet – 30 november 1861, sida 3

Jordens länderzoch folkslag, af dr W. F.7A. Zimmerman. 1:sta häftet. Stockholm 1861. C. H. Fahlstedts förlag: Zimmerman har under det sednaste decenniet blifvit en af de mestpopulära skriftåde, och flera der vunnit stor utbredning. Zimmerråan är icke sjelf geografisk forskare; men han har en stör förmåga att på ett fängslande sätt framställa resultateraa af andras undersökningar. I det arbete, hvars svenska öfversättning härmed anmäles och hvars fullständiga titel. är: Pittoresk beskrifning öfver jordens kända länder och folkslag?; har författaren satt sig det stora målet före att med ledning af de nyaste undersökningar och upptäckter meddela naturmålning jemte beskrifning öfver alla jordens länder, hvarje särskildt lands naturmärkvärdigheter, dess djur-7 och växtverld; äfvensom dess invånare, deras kulturtillstånd, lefnadssätt, seder och bruk, äfvensom historien om hvarje lands upptäckt och utforskande. Btatistik och politisk geografi äro deremot uteslutna. Det första häftet, som i dessa dagar utkommit, är hufvudsakligen en sammanfatt: ning af hvad de nyaste nordpolsfararne Ross, Parry, Mac Clure, Franklin, Kane och Mac Clintock i skiljda berättelser bragt till verldens kännedom angående dessa nordpolens ödetrakter, hvilka det fordrats ovanliga äfventyr och utmärkta pennor att tillvinna ett så lefvande intresse; som på sednare tiden kommit dem till del. Arbetet är försedt med talrika illustrationer i träsnitt och kommer alt utgiivas i 12 häften, hvartdera om 64 sidor i stort format och för ett pris af 75 öre. Stora verldens lycka. Ett äfventyr Xfrån grefvens tid4, af förf. till ?På Gröna Lund Stockholm, J. J. Flodias förlag. Pris 2 rdr. Les beaug esprits se rencontrent, Signaturerna Wilhelmina och H: OC. EF. — begge numera välbekanta masker för två författarinnor-— ha mötts i den Christiniska perioden. Wilhelmina har nyss lemnat allmänheten i händerna sin skildring af drottning Christinas hela lefnad; författarinnan af teaterstycket På Gröna Lund har förlagt sitt täfventyr, till samma tid; men äfventyret spelas i Finland. Hjelten: deri är rikskansleren Axel Oxenstjernas son Erik — sjelf sedermera rikskansler; hjeltinnan, eller rättare bjeltinnorna, ty grefve Erik är mycket mottaglig för intryck och vexlar inom några dagar föremål för sin ömma låga — äro riksdrotset Pehr Brahes brorsdo ter Bli sabeth och: professor Stodii dotter Elisif. Grefve Erik skall: gifta sig med Elisabeth Brahe för att försona två mäktiga ätter och göra dem eniga i motståndet mot de faror som hota aristokratien från konungamaktens sida; men när han kommer till Åbo för att fullgöra sin faders önskan är han mycket notvillig och har i sin håg ett ideal, hvars motsvarighet i det verkliga: lifvet han ännu väntar att finna. När han får se den till ämnade brudens sköna gestalt råkar han i frestelse att ötvergifva sitt ideal. Rätt som det är träffar han på den vackra och milda Elisif, och då blir ban dödligt kär i henne. an är färdig att offra slägtskap och bördsfänga och politiska intressen för att gifta sig med henne. ; Men. slägtens föreställningar förmå. honom snart att ändra beslut och återvända till sin fästmö. Äfven denna är en bild af vahkelmodet och ombytligheten. Hon har varit brinnande kär i pfalzgrefven Adolf Johan, men som han blifvit förlofvad med hennes kusin och vn Elsa Brahe, så är hon fardig att gifva s hand åt Erik Brahe, oaktadt känslan för Adolf Johan fortlefver. Det blir icke rätt tydligt för läsaren, hvarföre hon inom nå: gra dagar öfver, er sin gamla flamma och lågar för den nykomne friaren. Men kanske fruntimren, som torde komma att läsa berättelsen med ifver och att fängslas af den gänska lifliga stilen, hafva större förmåga än reterenten att medelst sin kännedom af qvinnohjertat uppdaga moötiverna dill och den inre gången af de många kärleksvexliogarne hos hufvudpersonerna i detta äfventyr. Sensmoralen af novellen skall. vara, att stora verldens lycka icke är så stor som det ser ut; men i novellen är. småfolket icke heller lyckligt. Korollariet blir således att det gifves icke lyckliga menniskor hvarken på höjderna eller i dalarne, — Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska qvinnan. Tredje årgången I och IIhäftet. Dessa häften utmärka sig likasom de: föregäende ärgångarnes genom förträffligt urval och rik omvexling af ämnen samt genom-en än grundlig än lätt och lekande be handling. I åfseende på vår tids större sociala frågor finner manhär (Qvinnan och välvörandeis af St: Mötet i Dublint. en