Aftonbladet – 30 november 1861, sida 3

dagen voro vi sysselsatta att dels förfärdiga Jatroner, slå hål i murarna och att i öppningarna placera kanoner, dels attfylla säckar med sand och att iordningställa ambulånsernå, Bäst vi voro upptagna af dessa göromål, kom en dragonpatrull ridande, medförande tvenne lösa hästar, vid hyilkas-sadlar voro fastbundna .-vapen och åtskilliga. fran:ka uniformspersedlar. Anföraren för styrkan berättade oss att: han hade sett fienden och att vi om en timma eller något mer hade all utsigt att få göra hans närmare bekantskap. Alla förberedelser att värdigt emotin en sådan hedersgäst blefvo genast verkslällda; posterna fördubblades, ordres utdelades och bland dem denna att icke aflossa skott förr än kanonerna dertill gifvit signal. Snart lät på afstånd en dälig regementsmusik höra sig — och ögonbliekligtderefter upptäckte vi töten af fiendtliga styrkhn, som, och oförsvarligt lättsinnigt, i parådmarsch nalkades våra utafiverk. Denna dbimdristighet gjorde på oss ett behagligt intryck. Vi läto les marmottes? kallåde våra soldater fransmännen) nalkas oss ilall trygghet, stärkande deras tro att vi ville fraternisera och kapitulera : med dem, icke vågande att med så. beryktade och ktigsvana trupper bryta lans. Deras kolonn var redan vår bastion ganska nära och skulle just nu vika af längs muren under oås, för att rycka an. mot Porta Cavalleggiera. Här var en djup graf och en reduit SRpkastan från hvilken den nyssnämnda af 0så väntade signalen till. eld skulle gifvas. Den: gafs — och nir började bastionens kanoner spela och händgevären att smattra; ock inom mindre än en timma var fiendtliga: positionen beklädd med: döda och så rade, och den öfriga delen af styrkån flydd