Aftonbladet – 30 november 1861, sida 2

STOCKHOLM den 80 Nov, Sammankomsten i Vesterhanninge rörande Nynäs-jernvägen. de samman ela en kort öf åstadkomma en jernväg mellar udstaden och Nyn Till ledning härvid begagna vi en af löjtnant H. Sandeberg med .omsorg utarbetad, nyligen utgifver brochyr: Om Nynäsbanan?, till hvilken vi hänvisa dem, som vilja taga en mera speciel kännedom om frågan. Sedan hufvudstadens handel utvidgats, har den åsigt alltmera blifvit erkänd, eller åtminstone framhållen, att stadens läge såsom nederlagsplats är olämplig. Man har såsom skäl för denna åsigt anfört: den långa och särdeles. under höst och vår farliga och besvärliga skärgården, de genom. trångt utrymme och läget i en sig allt mera utvidgande hufvudstad fördyrade magasinsoch upplagsplatserna, samt isynherhet den långa tid af året sjökommunikationen är spärr genom is. Stockholm behöfver alltså — har man sagt — en ulhamn, året om tillgänglig för sina fartyg, och rymligare upplagsplats. för sina varor. Tankarne ha dervid först fallit på Dalarö, till hvilken punkt man velat leda en jernväg, men häremot har invändts dels att de flesta landthöjderna mellan Stockholm och Dalarö då måste genomskäras, hvilket skulle medföra en högst betydlig kostnad, och dels att bamnarna vid Dalarö sakna tillräckligt utrymme samt genom sitt läge inom en stor skärgård äfven en längre tid af året äro stängda afis. Norr om Ystad äro utom BSlitö inga hamnar i Östersjön så länge isfria som Härhamra, Sågstens och Nynäs hamnar. Vid Härhamre hafva under många år fartyg, destinerade till Stockholm, lossat sina laster i pråmar, sedan skärgården blifvit t lfrusen, hvarefter lasten landvägen forslats till hufvudstaden; men Härhamra hamn är både trång och grund. Om BSågstens hamn skulle anlitas såsom uthamn, möter den olägenheten att jernvägen blefve omkring en mil längre än till Nynäshamnen, och skulle derjemte ledas öfver en ytterst svår mark, som erfordrar en tunnel och flera kostsamma viadukter. Nynäshamnen deremot har ett förträffligt läge, med tvenne inlopp af fullt tillräckligt djup, tillgänglig vid alla vindar, är större är Stockholms hamn ifrån Blockhustullen, har ett medeldjup af 9—13 famnar med 5 fam nars djup nära inpå land, och har en förträfflig hållbotten af lera. Genom dens. k. landströmmen hålles den öppen längre: tid af vintern än den öfriga delen, af kusten samt tillfryser endast vid lugn och sträng köld i medlet af Januari. Inuti hamnen uppnår isen vid sträng köld stundom på en längd af 800 alnar en tjocklek af en fot, utanför deremot blott 4å5 tum; den sednare uppbrytes lätt vid första infallafde storm. (Enligt hvad kapten Carlsund vid sammankomsten upplyste, kan numera en ångbåt med 60 hästars kraft, då den särskildt dertill apteras, genomskära is af ända till 16 tums tjocklek. Stockholms hela skärgårdsband från Landsort till Arholma saknar fullkomligt en nödhamn, hvartill deremot Nynäs hamn är särdeles lämplig. Den tidsbesparing som genom en uthanmin vid Nynäs skulle vinnas, åskådliggöres deraf, att då vägen söderifrån förkortas med 16 mil, vinner man med ångbåt om 10 knops medelhastighe-en förkortning iresan af 6 timmar och 4 minuter; vid hård väder och tjocka blir denna naturligtvis än större, Med seglande fartyg vinner man, då bogseringsångfartyg icke användes, sommartiden 3—4 samt höst och vår omkring 7 ja någon gång ända till 14 dagar. De fördelar som en jernväg från Nynäs skulle tillskynda den omgifvande ortens jordegare, kunna vi här desto heldre förbigå, som de äro af dessa fullt insedda, hvilket ock bevisade sig afxde uppoffringar, hvartill de större jordegarnesförklarat sig vara beredvilliga, om företaget kommer till stånd. I afseende på den föreslagna Nynäsjernvägens längd anse vi oss böra upplysa att den, beroende på de olika riktningar som blifvit föreslagna, kommer att utgöra 34 AB 4 mil, intill den punkt (vid torpet Brinck vid södra ändan af Tullingesjön) der den möter vestra stambanan. Mellan Nynäs och Brinck anses banan, med undantag af några få ställen der mindre betydande svårigheter möta, särdeles lätt och billig attanlägga. Kostnaden inberäknadt kajbygnaden vid Nynäshamnen är beräknad till två millioner rdr. — I afseende på de fördelar som Stockholm och dess handel skall tillskyndas genom ofta nämnde jernvägen anse vi oss böra hänvisa till hr Sandebergs broschyr der dessa förhållanden omständligt utvecklas. Efter denna inledning öfvergå vi till redogörelsen för sjelfva jernvägsmötet som egde rum efter af friherrarne Adlercreutz och Cederst öm, samt