Aftonbladet – 26 november 1861, sida 2

Lösöreköp och underpant. Af den inom högsta domstolen förda diskussion om lagutskottets förslag till författning om underpant i lösegendom (se Afton bladet n;is 272 273) har man inhemtat att lagutskottet icke är ensamt om att fördöma de 8. k. lösöreköpen, såsom efter förmenande svekfulla eller åtminstone osanna. Under förutsättn ng att det må varatillåtet att, äfven opåkalladt, taga den oskyldigt förkättrades parti, anhåller derföre ins., som i egenskap af domare egt rikligt tillfälle att iakttaga dessa afhandlingars verkliga natur, att få, i enlighet med sin och sannolikt de flesta af hans medbröders erfarenhet, upplysa huru det i sjelfva verket nu för tiden förhåller sig med de mycket klandrade lösöreköpen. De kunna indelas i tvenne klasser. Tillena klassen höra de, gom afslutas emellanen afsigkommen gäldenär, såsom säljare, och en med honom genom slägtskap, vänskap eller husbondeförhållande närmare förbunden borgenär, såsom köpare, och hvilka hafva till ändamål att hindra andra, oskylda och obarmhertiga fordringsegare, att utpanta den enda kon, det nödvändigaste hbusgerådet, de för jordens skötande nödiga dragare 0. s. v. Valutan för det köpta erlägges icke kontant, utan b.står i atskrifning af säljarens skuld. Om nu äfven medgifves alt denna valuta, i betraktande af fordringsegarens obenägen