Aftonbladet – 25 november 1861, sida 3

og RA Det är denna tanke, som legat till grund för det af komiterade uppgjorda förslaget till nya stadgar för svenska slöjdföreningen, vid hvilkas öfverlemnande till direktionens granskning vi tillåta oss bifoga följande förklarimgar och motiver: Komiterade föreställa sig, att slöjdföreninger bör söka frambringa en lifligare beröring emellan idkarne af vetenskaperna och de industriella yrkena, hvarigenom de förras resultater på kortaste vägen måtte komma de sednare till godo, sant tekniska frågor erhålla en behandling, hvilken samtidigt Eee sig både på vetenskap och erfarenhet. andtmannanäringarne äfvensom bergshandteringen hafva inom fäderneslandet redan länge haft dylika institutioner, hvilka äfven frambringat de mest välgörande verkningar, hvaremot Sverge är ett bland de få civiliserade länder, som för närvarande saknar en TG TrfrOnig, i detta ords egentliga bemärelse. För uppnåendet af föreningens allmänna ändamål hafva komiterade föreslagit, att föreningen skall genom föranstaltandet af offentliga fö reläsningar och genom utgifvandet af en tidskrift sprida nyttiga kunskaper, jemte kännedom om vigtiga uppfinningar och förbättringar i arbetsmetoder samt anskaffa samlingar af råämnen, varuprof, ritningar, verktyg m. m. De ifrågavarande föreläsningarne borde förnämligast afse den egentliga arbetarens bildning och sålunda både ämne och tid med afseende derå afpassas. Hvad beträffar en teknisk tidskrift, så är det knappast möjligt för en slöjdförening, som vill verkligen arbeta i den ofvan antydda riktningen, att undvara densamma. Med den utsträckning, som den såsom slöjdföreningens organ bör ega, och således äfven egnande ett betydligt utrymme åt de egentliga handtverkerierna, utgör den ett ostridigt behof. Men dess utgifvande af enskild man i vårt land vore förknippadt med betydliga svårigheter. Om deremot föreningen understödjer och med intresse omfattar företaget, torde en dylik tilskrift icke allenast komma att bära sig, utan, hvad vigtigare är, blifva af utomordentligt stor nytta för svenska näringarne i allmänhet och för föreningen isynnerhet. Vidkommande samlingarne, synes det vara af ej ringa vigt för industriidkaren och väl förtjena någon uppoffring, att på ett ställe kunna få se samlade prof å de råämnen, som han för sin handtering behöfver, å de varor, som i andra länder eller orter tillverkas, äfvensom verktyg m. m. Komiterade föreställa sig, att ganska många försäljare af dylika föremål skola finna med sina fördelar förenligt, att genom föreningens försorg få sina varor kända och sålunda kostnadsfritt öfverlemna prof derå. Vidare är föreslaget, att föreningen bör föranstalta offentliga utställningar af svenska slöjdalster. Nyttan af dylika torde numera knappast behölva påpekas. De utgöra en ypperlig skola för den unge industriidkaren, en verksam eggelse till täflan och den säkraste ledaren vid bedömandet. af hvad ett lands industri förmår frambringa. Att med större eller mindre pris belöna den tillfredsställande lösningen af åtskilliga för näringarne vigtiga frågor, har i flera utländska industriföreningar visat sig vara af ganska stor nytta och komiterade hafva derföre föreslagit MET slöjdföreningen att äfven vidtaga denna åtgärd. ör slöjdidkarne i allmänhet och för de yngre bland dem isynnerhet är det af ej ringa vigt, att rörande nya eller förändrade slöjdprodukter kunna erhålla ett på sakkännedom grundadt fullt opartiskt omdöme, oeh hvarigenom äfven beredes allmänheten kännedom om hvarest en verkligt god vara finnes att tillgå, eller huruvida en såsom ny upppleren up RA äfven verkligen utgör en i tt sådant utörbättring. låtande kan icke nu i allmänhet erhållas, utan tillverkaren eller uppfinnaren skaffar sig vanligen intyg från enskilda personer, ofta utan nödig sakkunskap, hvarföre ock erfarenheten visat, att värdet af dylika intyg ej sällan är ganska ringa och mera utgöra ett bevis på en varas svårafsättlighet än på dess verkliga värde. Komiterade hafva derföre ansett, att föreningen äfven i detta hänseende bör gå åtminstone sina egna medlemmar tillhanda. ; För att. emellertid en sådan verksamhet, hvilken i hufvudsaken öfverensstämmer med den redan 1 de äldre stadgarne föreskrifna, verkligen skall blifva utvecklad, är, såsom redan blifvit yttradt, enligt komiterades tanke nödvändigt, att arbetet fördelas mellan flera utskott, inom hvilka såväl vetenskaperna som industriens särskilda grenar böra vara så vidt möjligt är representerade. Häraf följer, att föreningens medlemmar svårligen gemensamt kunna utse ledamöterna i nämnde utskott. Föreningen kommer nemligen att bestå af personer ur alla samhällsklasser, och hos hvar och en af dessa kan ej i allmänhet förväntas den specialkännedom om de öfriga medlemmarnes egenskaper, som för ett dylikt val är behöflig. Det är t.ex.lika litet sannolikt att en vetenskapsidkare kan utse den handtverkare, som är lämplig att ingå i ett visst utskott, som att handtverkaren å sin sida kan göra ett motsvarande val bland vetenskapsidkarne. Välja deremot handtverkarne inom 5ig och vetenskapsidkarne inom Sig så är anledning förmoda, att de mest lämpliga inom båda klasserna blifva invalda. Komiterade anse derföre, att föreningen blott för anställandet af dessa val bör fördela sig i särskilda afdelnin3ar, hvar och en så mycket som möjligt omfattande de personer, som genom yrken och egenskaper äro likställiga, dock med rättighet för hvar och en som i föreningen ingår att bestämma till hvilken. afdelning han vill räknas. Komiterade anse likväl att antalet afdelningar bör inskränkas till det minsta möjliga, RE i annat fall betydliga svårigheter vid utförandet skulle uppkomma... De 8SS i förslaget till nya stadgar, som afse föreningens fördelning i afdelningar, utskottens tillsättande och deras verksamhet, äro grundade på dessa åsigter. Ingen organisation af ER Fr kan emellertid leda till det åsyftade ändamålets ernående så framt icke behöfliga penningemedel kunna erhållas, och behofvet i detta hänseende blir med den af komiterade uppgjorda planen för föreningens verksamhet ganska stort. Betydliga inskränkningar i denna plan torde ock till en början komma att vidtagas. Sådana utgifter upp: komma: 1:o Till anskaffandet af lokaler för utställningar, samlingar och föredrag. 2:0 Till aflöningar för sekreteraren, kassaförvaltaren och de personer som skola ordna, uppställa och vårda samlingarne, jemte nödig vaktbetjening. Komiterade anse dessutom att om man af utskotten vill påräkna något betydligare arbete, så måste man äfven vara betänkt på att åtföredraganderna inom dessa bereda några bestämda mindre arfvoden, likasom händelsen är med föredraganderna inom landtbruksakademien. 3:0 Till pris, belöningar och uppmuntringar, 4:0 Till -samlingarnes anskaffande, kompletterande och uppställning. Komiterade hafva derföre föreslagit årsafgiftens RE till 7 rdr 50 öre, ett belopp, hvilket likväl är betydligt lägre än hvad medlemmarne i flera utländska industriföreningar betala: Under den förutsättning, att slöjdföreningen NN AM IT stuonida dan: torkar hat anm I. de