Aftonbladet – 25 november 1861, sida 2

den rikaste myrjord till den magraste sand. Om nu dessa omständigheter icke fullständigt, utan blott summariskt antecknas, så blir ju uppgiften ofullständig; skola de åter noggrannt anföras, så blifva de utan tvitvel ytterst vidlyftiga. Vidare fordras en ganska stor sakkännedom för att rätt beteckna hvarje särskild sort åf matjord och alf; hvartill fordras ej obetydliga agronomiska insigter och geologiska studier, som det stora flertalet af landets jordbrukare icke hunnit förvärfva sig. Andra frågan afser uppgift på arealen i tunnland af jord under plog, naturlig äng skogbevuxen och skoglös mark o. s. Vv. På noggranna uppgifter här :tinnan lägger hr Berg ock med allt skäl mycken vigt. Men huru erhålla tillförlitliga uppgifter å jordarealen, då, såsom kändt är, på sin höjd allenast två tredjedelar af den mark som tillhör de provinser, hvilsa ligga söder om hvad i dagligt tal kallas Norrland, ännu undergått laga skifte? Ett betydligt antal för detta ändamål upprättade kartor äro dessutom numera otillförlitliga i den mån ständigt mark uppodlats, sjöar och kärr blifvit aftappade o. s. v. Den säkraste och follstärdigaste upplysningent — säger hr Berg — beredes efterhand af undersökningarne för rikets ekonomiska kartverk, hvilka sålunda böra begagnas, så snart tillfälle dertill yppas.4 — Ja väll -Men huru förhåller sig med detta kartverks-arbete? huru långt har det fortskridit och när kan det anses blifva färdigt? — Enligt hvad vi inhemtat lärer kartan öfver Upsala län blifva färdig nästa år, då den på 3 år fullbordats. Arbetet har betydligt underlättats äfven genom tillgången jå topografiska kårens re dan utgifna karta öfver samma län, hvilket dessutom till arealen är ett af de medelstora. Om nu, såsom troligt är, minst tre års arbete erfordras för fullbordandet af hvarje läns karta, skulle det ekonomiska kartverket blilva färdigt om 70 år härefter eller på 1930-talet ). Just den omständigheten att tillförlitliga uppgifter på den kultiverade och odlingsbara samt i allmänhet bärande jordens areal icke finnas eller, rättare sagdt, allenast delvis finnas att tillgå, gör att man hos oss ännu saknar, och kommer iänge att sakna, den enda säkra grund, hvarpå en jordbruksstatistik kan byggas. Vill man åter supplera bristen på upprättade landtmäterikartor genom uppskatining af den icke uppmätta arealen — och det måste man, enligt hr Bergs anvisning — så blir detta företag allenast vilseledande, äfven i afseende på de af hr Berg föreslagna uppgifterna 3 den areal, som de olika kulturväxterna årligen intaga. Den tredje frågan afser det allmännaste bruk: ningssättet? af jorden. Något allmänt antaget brukningssätt? finnes knappast ens inom samma socken, emedan det betingas dels af lokala förhållanden samt dels afjoördbrukarnes förmögenhetsvilkor och kunskapsmått. Benämningarne på de olika brukningssätten äro för öfrigt så sammanblandade — emedan i detta fall ännu icke någon fullt. betecknande terminologi är antagen — att, ifall än uppgifter i detta afseende lemhas, sådant icke utgör någon egentlig ledning för omdömet, huruvida jordbruket i verkligheten gått framåt eller icke. Vi skulle ganska lätt mot än flera af de frågor hr Berg uppställt kunna framlägga anmärkningar, Tvikas riktighet ej gerna kunde jäfvas. Men sådant skulle endast onödigtvis taga läsarens tålamod i anspråk. Äfven mot det af landtbruksakademien uppgjorda förslag, ehuru tilltaget i mindre dimensioner än hr Bergs, kan samma anj märkning göras som mot detta. Enligt begge ske ar skolan mängd uppgifter insamius, om hvilkas otillförlitlighet man snart -blefve öfvertygad, emedan de skola åstadkommas på fri hand. Det lider intet tvifvel att begge förslagen äro väl uttänkta; men under den oriktiga föreställningen att tillfredsställande svar på de uppställda frågorna kunna erhållas. I sistnämnda om ständighet är det dock som vi hysa en alldeles motsatt åsigt. Det ärnemligen underlaget, hvarpå hela uppgiftsserien skall hvila, som ännu saknas hos oss och som kommer ätt saknas intilldess den svenska jorden hinner att fullständigt uppmätas och kartläggas. Först då kan en på riktiga grunder hvilande jordbruksstatistik åstadkommas. Tilldess blir en sådan allenast ett med stor möda. men gagnlöst tillvägabringadt arbete — fullt af fiktioner och som derföre erhåller pregeln af genomgående otillförlitlighet. ) På tal om det ekonomiska kartverket, så synes oss rent af obegripligt, att icke utförandet. af detta blifvit stäldt i sammanhang med topografiska kårens arbeten, hvarigenom tid vunnits och dryga kostnader besparats. as essssdesrsklinkssnnst — K. M:t lärer hafva afslagit rikets ständers hemställan om bysättningstvångets afskaffande; äfvensom om utsedda ombuds anställande vid rikets domstolar. Det är icke utan en hög grad af förvåning man erfar detta regeringens beslut i fråga om bysättningstvånget.: De skäl,som