Aftonbladet – 23 november 1861, sida 2

att lägga aristokratien ensam till last finansernas ruin, och skildrar i lefvande drag det hårda och godtyckliga i reduktionsverkets utförande. Men då han omtalar Dela dies till följd af denna reduktion utblottade tillstånd, som gick ända derhän att medel saknades till en anständig begrafning, så kunde man af en i allmänhet så väl underrättad författare, och som så grundligt studerat sin Fryxell, ha väntat att han äfven omnämnt hvad den sistnämnde berättar, nemligen att rikökansleren af Carl. XI återtick Wennegarn och Höjentorp, samt:att grundorsaken till. ofvananförda brist måste sökas i den slösaktighet, som var en af den lysande ädlingens svaga sidor. Med. rätta gisslas serviliteten .hos riddarhusmajoriteten och de tre valda stånden vid 1680 års riksdag, men betecknande för förf:s uppfattning f allmogens ställning inom representationer är, att han omtalar såsom en vigtig skänkt det vid samma riksdag åt bondeståndet gjorda medgifvande att-få fritt och uten designation genom den adlige häradshöfdingen välja-sina riksdagsfullmäktige. Frihetstidens partistrider behaga ej författaren; sannolikt emedan dessa-ieke uteslutande fördes emellan adeliga kämpar; och här finner man med nöje, att Geijers skrifter ej äro honom, alldeles obekanta, emedan dennes skarpa omdöme om berörde tid begagnas att inleda femte boken, 1719—1772. Uti sjette och sista boken skildras det nya enväldet 1772—1809. Den vackra och sjelfständiga hållning, som svenska riddarhuset I allmänhet under detta tidskifte intog, häri frih. Nordenflycht funnit en lika värdig som exakt tecknare. Föröfrigt finner man i detta arbete åtskilligt åf intresse och äfven för svenska läsare mindre kända drag i vår historia, äfvensom man måste beundra den grundliga kännedom om vårt språk och vår historiska litteratur, som här öfverallt skönjes. I afseende på facta ha viejheller kunnat upptäcka mer än en och anman smärre oriktighet af tföga vigt. Det är verkligen skada, att. en. så trogen forskare och.sakkunnig skriftställare 1 afseende på sjelfva utgångspunkterna och totaluppfattningen icke valt att hellre låta inspirera sig af sakens egen natur och andan hos våra mest frejdade häfdatecknare, än af den anda, hvars Expongnt i Tyskland är — Die Kreuzseitung. ett bihang meddelas utdrag af-regeringsfor en, riksdagsordningen, riddashösordningen och ansvarighetslagen.