Aftonbladet – 23 november 1861, sida 2

rata demokratien, är härvid en offentlig I hemlighet. På resan till Schlesien, der konungen öfrervarit aftäckningen af en i Breslau öfver hans fader upprest minnesvård, yttrade konungen till borgmästaren von 50ran: Mina åsigter äro uttryckta i inrikesministerns valcirkulärer. Men om I väljen demokrater, så är det brutet oss eme lan. Denna i sista ögonblicket uppkomna sönåring har åter i någon mån hjelpt Tfeodalpartiet till rätta. Junkrarne skola väl stanna i minoriteten, men landtrådens reaktionära bearbetningar: .ha dock blifvit indirek understödda.genom minisiörens: skräck reformpartiet, .så-alt teodalpartiet-skalluppträda i mera kompakta led än under förra sessionen, Reformpartiet har stora utsigter i Berlin, dernäst i Ostpreussen och vid Rhen, der de liberala komilterna antagit reformprogram met med några modilikationer, mea mindre i Sehblesien, Sachsen och Pommern. Man motser utgången med stor spänning. Ett nästan löjligt, men likväl anmärkningsvärdt intermezzo uppförde hr von Gerlach i Magdeburg. Denne gamle ledare affeodalpartiet, hvilken: vid förra valet blef förbisången, tyckes ej ha förlorat sitt reaktio nära goda lynne. Han sade nemligen i en valförsamling att det konservativa (d. v. s. junker-) partiet. alldeles icke står i opposition -motregeringen, utan tvärtom står i vänskapligt förhållande till regeringen. Be(raktade man i främsta rummet regeringens representant, d. v. s. H. M. konungen, så hade man högst eklatanta omständigheter att fästa sig vid, särdeles uti de af konungen vid kröningshögtidligheterna hållna talen. Hvad åter . ministåören vidkomme, så bade man att börja med krigsministern, som i armåfråganunderstödt och komme att understödja de konservativa, Vidare vore Nandelsministern hr von der Heydt att betrakta såsom en far för skråväsendet, hvars bibehållande man önskar, I inrikesange heterna konserverade man jua de för liga skolstadgarne, och hvad anginge utrike ministeren, så hade ju preussiska rege gen för ingen del för afsigt at identifiera sig med nationalföreningen. Allt noga öfvervägdt och om man blott afräknade de små meningsstiljaktigheterna rörande fria räntan och civiläktenskapet, befinna sig således de konservative i bästa förstånd med regeringen. Hr vy. Gerlach uppmanade derföre de närvarande att utan tvekan svärja den konservativa fanan. Sammankomsten slöts med afsjungande af choralen: Nu tacker Gud allt folk!4 PES SN i