Aftonbladet – 21 november 1861, sida 3

Hadant synes nng tforhalliandet vara med nu ifrågaställda förslag till lag angående s. k. underpant i lös egendom. Sedan den hypotekariska formen för pant blifvit af lagstiftningen i de europeiska länderna allmänneligen .medgifven, har man för densamma bibehållit den väsendtliga karakteren af en sal: rätt, till följd af-hvilken fordringsegaren, fastär ej det förpantade objektet till honom öfverlemnas, eger att ur detta erhålla godtgörelse i hvems hand det än månde finnas. Att en dylik sakrätt icke utan största svårighet kan vinna tillämpning i fråga om lösören, ligger i öppen dag. Identiteten af en hypotiserad fastighet, som kommit i tredje mans hand, kan lätteligen ådagaläggas, men detsamma kan icke sägas om föryttrade mobilier; och tvifvelsutan skulle all lösörehandel omöjliggöras, derest köparen kunde i hvarje fall hafva att befara en reklamation af den försålda varan, såsom. pantförskrifven till någon säljarens fordringsegare, hvilken funne det fördelaktigt att vindicera den. Sådant oaktadt hade romerska rätten, i perioden af densammas förfall, tillåtit ej allenast hypotek i mobilier, utan ock dets. k. generalhypoteket (hypotheca omnium bonorum tam mobilium quan; immobilium, presentium et futurorum) — en institution, hvilken till och med den berömde civilisten Hugo, hvars kärlek för den. romerska rätten eljest icke kan vara tvifvel underkastad, benämner en af de mest rättsvidriga och fruktanåvärda. Vår tids lagstiftningar i allmänhet hafva ej funnit det rådli t att i detta afseende gå i romerska rättens fotspår; de hafva nemligen icke antagit hypotek i lösören, eller om så beskaffad pantsättning i ett eller annat land kommit i bruk, efterhand afskaffat densamma. Bland de få länder, der lösörehypotek, med en sträng vindicationsrätt, ännu är i lag tillåtet, hafva blifvit uppgifna Danmark och Norge. Man bör dock i afseende på denna uppgift ej lemna oanmärkt dels hvad i sednaste tider män med sakkännedom och praktisk erfarenhet intygat, att denna institution i tillämphingen medförer betänkliga och orimliga förvecklingar, och att den s.k. hypotheca generalis gemenligen icke lemnas af andra än ekonomiskt ruinerade personer, dels hvad redan år 1829 Örsted antydt: att den säkerhet, hvilken lösöre-bypotcket gifver, är så ringa, att man med: skäl kan ifrågasätta huruvida icke, i betraktande af alla dermed förbundna olägenheter, det medförer större allmän skada att lagen tillåter en så beskaffad pantsättning, än det skulle medföra afsaknad om den afskaffades. Rikets ständers föredragna und: skrifvelse Föreslår: att gäld-när skulle vara berättigad till fordringsegare pantförskrifva viss lösegendom eller sin lösa egendom i allmänhet, utan ätt den egendom från sig lemna, och utan att fordringsegaren derigenom förvärfvade någon sakrätt. Den säkerhet, som gafs genom ett sådant kontrakt, hvilket skulle mtagas i rättens protokoll, har i förslaget fått namn af underpant — ett ord, hvilket, begagnadt som terminus technicus ijurisprudensen, såväl i germaniska som skandinaviska språken är alldeles liktydigt med khypotek, är en öfversättning af detsamma, och alltså jemväl synonymt med hvad vi källa inteckning, ehuru detta sistnämnda ord, som bekant är, nyttjas i flera bemärkelser, Förslaget medgifver gäldenär att åt annan föryttri den intecknade lösegendomen, eller lemna d n som pignus, och stadgar att i slikt fall skill inteckningshafvarens rätt vika för köparens eler innehafvarens af den handfångna panten. i Det är denna begieppsbestämning — ett s. k. uttryckligt eller konventionelt hypotek utan salwätt — som strider mot rättsyetenskapens grundsätser i detta ämne och mot de flesta länders nyaste le: gislationer. Bland skälen för införande i vår svenska lag af en sådan nyhet. framkastas den sats: att den enskilte icke bör hindras i ett fritt förfogandt öfver sin lösegendom, och att om fordringsegaren: nöjer sig med den ringa säkerhet, som en I. underpant i lösören verkligen medförer, så bör det vara honom obetaget efter hans godtfinnande. Härvid förbiser man likväl lagstiftarens högsre pligty dels att icke tillhandagå med stadganden egnade att framlocka cller underlätta lät sinniga och bedrägliga transaktioner, dels att påakta den skada, som hypoteksväsendets utsträckning äfven till mobilier, enligt andra länders ;erfarenhet, i vanligaste fall medförer för pantgilvarens öfriga borgenärer och för krediten 1 allmänhet: ; OVestridligt är visserligen det påstående, som förekommer i lagutsköttets vid sista riksdag al ständerna bifallna betänkande, hvilket ligger till grund för den und. skKritvelsen, att ej blott der som drifver bergsbruk, fabrik, manufakturverk och annan sådan rörelse, utan äfven den min dre jordbrukaren, som.ej kan erbjuda inteckning i fastighet, behöfver bereda sig kredit för an skaffande af redskap, kreatur o. s. v. samt att. för vinnande deraf, lemna kreditor säkerhet i (1 fot — ?, aln hvardero) långa åt sidorna utstående. vingar, hvilka spela en vigtig roli dess: blomsterhandlerskors lefnadshistoria; äro vingarne kortklippta, så ärsdetta för egarinnans rykte ett hedragigt tecken och har hon deraf mycket men vid hemkomsten till sin hembygd. En eldsvåda bevistade jag i. Hamburg; dennz tilldragelseförkunnadesmed : tre kanonskott. xlämtning i alla torn. trumhvirflar i hela staden, derjemte sett idkeligt. trumpetande från alla möjliga nattväktare; detta allt oaktadt syntes knappt någon menniska, utom brandkärer och poliskarlar: Efter ett kort vistande i Hamburg, begaf jag mig på den förträffligtskötta och med ståtliga stationsbygnader försedda jernvägen till Berlin Man ser genast här att man befinner sig inom den preussiska örnens gebit, ty örnar finner man öfverallt, stora och små; till och med på den i öfrigt vackra joniskå facaden af museibygnaden sitta 18 stora örnar med: hufvudena vända: mot hvarandra, två och två längs taket, hvilket totalt skärumer bygnadens antikapregels Här är ock pickelhufvans fädernesland. En liten AT om dem tyska idogheten får man, då man i all oskuld passerar. vissa, 8. k. aktie-bryggor öfver. Spreefloden; man blir nemligen; utan att hafva passerat något uppslaget plakat (detta sitter nemligen blott .vid ena ändan af. bron), anpropad vaf ett skriande qvinnfolk, får så ögonen på plakatet och — fram med portemonnaien: Berlins butiker kunna ej. täfla med Hamburgs, hvad den yttre glansen beträffar; man ser här ej. sådana ofantliga fönster med helt glas; fönstren äro väl lika stora, men skifvan nätt skarfvad;.det hela tager sig ej så, ut, isynnerhet ej så, som de på Neuerwall i Hamburg befintliza., Alldeles. påfallande är bristen på parfymeributiker. z 5 Det här nyss förefallna gatu-upploppet vill man här förneka all-politisx betydelse; icke destomindre står dock fast att de omständigheter, hvilka jag i mitt förra bref omnämnt, äro faktiska och fullkomligt bekräftade. I anseende till högtidligheterna vid det kungliga intåget skulle olisen ej vara synlig, hvilket i betydlig mån idrog dertill att upploppet vann större utveckling, och. hann komma 1 riktig gång, innan polisåtgärder hunno vidtagas. ; Rummen här äro ej väl rustade mot kölden; kakelugnar finnas-väl. men de vä ÅR TNE