Aftonbladet – 16 november 1861, sida 3

Statt detiskulle TöRR uppmuntran från allmän sida. a H — Af OC. A: Hagbergs öfversättning af Shakspeares dramatiska arbeten (godiköpsupplagan) har sjunde bandet utkommit, innehållände: Timon af Athen4, Så tuktas en argbigga och Trett onsdagsafton. — Vår frejdade forskare professor Nilsson, söm numera är bosatt här i hufvudstaden, lärer hafva under arbete en ny betydligt omarbetad och tillökad upplaga af sitt berömda arbete Skandinaviens urinnevåmare. — Norsk Litteratur. Bland saker som väntas till julen omnämnas: Pigen fra Norge,novell afA. Muneh, och ett större arbete i tvenne delår, Dröm og Virkelighed, Skildringer af Livet, författadt af ett fruntimmer och hvilket man inom den litterära verlden motser med spänd väntan. — I Novemberhäftet af Westermanns Illustr. Monatshefte förekommer cen uppsats som finnarnes sagor och myther, i hvilken redogöres för resultaterna af Castrens arbeten tch för innehållet af Kalevala. — A: Sternbergs Kiänstlerbilder äro egnade att tillvinna sig ett allmännare intresse än mängden at tyska bokfabrikater. Första bandet ömfattar den berömda sångerskan Maras vexiande lefnadsöden. Andra bandet innehåller en lätt skizzerad Lild af den store Winckelmann, hvars lefnadshistoria företer så mån åtor. Ne bandet innehåller trenne mindre berättelser: -— En belgisk författare grefve de Willermont har nyligen utgifvit ett bidrag till trettioårakrigets historia: Tilly ou la guerre de trente ans, gr-.ndadt på studier atiarkiverna i Brissel. Författaren villgöra Tilly till medelpunkten: och hufvudpersonen i trettioårakriget under dess första period. — Shakespeares minne i England. Man känner, hvilken vördnad engelsmännen hysa för allt, som tillhört den odödligeShakespeare. Flera af de egendomar, som tillhört skalden, finnas ännu qvar, och hr Haliwell har ställt sig ispetsen för en insamling, som för närvarande göres i WestBrompton invid London för att inköpa alla de hus i Warwickshire, hvilkas historia står i samband med Shakespeares minne. En summa af 8000 anses erforderlig för ändamålet. Redan har ett stort antal beundrare af skalden från Stratford-o -Avon tecknat sig för betydande summor; bland andra har miss Burdett Coutts skänkt 500 . Alla dessa hus skola betraktas såsom offentlig egendom och underhållas till mir.ne af den store författaren. Såsom man vet, är man i ovisshet om i hvilket hus Shakespeare föddes, en ovisshet, som härrör deraf, att hans far egde två hus på samma gata; men så är det icke i fråga om belägenheten af huset i Stratford-on-Avon, der han tillbragte de sista åren af sin lefnad och hvarest han dog. Detta hus finnes ej mer, ty dess siste egare, presten Francis Gastrell, ett namn, som evigt skall förbannas af skaldens beundrare, har låtit rifva ned det ända till grunden af hat till folket i Stratferd. Den murgröna, som blifvit planterad af Shakespeares egen hand i en af de båda trädgårdarne och i hvars skugga han sannolikt skrifvit några af sina odödliga verk, föll på samma gång för vandalens yxa. Det är utom allt tvifvel, att hr Haliwell skall lyckas i sitt vackra förehafvande, och han har dessutom tillkännagifvit, att han är beredd att uppoffra sin förmögenhet på inköpet af de ifrågavarande husen. I — Au bord des lacs Helvetiques. Under denna titel ha nyligen två noveller af grefvinhan Dora dIstria: Eleonora de Haltingent och Ghislainet utkommit. Skådeplatsen för båda novellerna är Schweiz, dels vid Geneve-, dels vid Luganersjön, der författarinnan åren 1856 till 1860 uppehöll sig, och de utmärka sig för praktfulla lokalskildringar, hvilka röja författarinnans kärlek för Schweiz skönhet och storartade naur i ännu högre grad än i hennes äldre arbete La Suisse allemandet. Men äfven dessutom anslå båda növellerna lika mycket genom sitt egentiga historiska innehåll och de deri uppträdande ersonernas karakteristik, som genom den beat fulla FADO och språkets lysande Kolorit. Hennes manliga kraft i tankar, hennes själsenergi, fantasiens alle äygt och hennes väsendes djupa, sedliga allvar, hvilket är henne get, känner man redan af hennes tidigare areten. Att mån här icke finner någonting af en Peydeaus och ändra koryfers för den moderna tasska novellistiken frivolitet, är till grefvinnan Dora MVIstrias köns och nationalitets ära lätt besripligt. — Abel de Pujoly en af den nyare tidens nest berömdå historiemålare, Har nyligen aflilit i en ålder af 78 år. Vid den franska akalemien för de sköna konsterna intog han den lats, som före honom tillhörde baron Gros; han var dessutom medlem af Europas första könstrkademier och af flera lärda sällskaper. Han var född i Valenciennes och af borgerlig härkomst. Den första tafla, hvarmed han ådrog sig allmän uppmärksamhet, var den, som förestäljer Jakob, välsignande Josefs barn. Den målale: år 1810, och året derpå utförde han sin Lykurgus, som framställer den rätta tronarfvingen för folket. För denna stora tafla eröl han franska akademiens största medalj. Pariss museer och kyrkor ha från den tiden honom att tacka för sina vackraste prydnader. lj ITALIEN. Florentinska arbetarekongressen hade be