Aftonbladet – 13 november 1861, sida 3

nog märktes ej mannens förlust förr än efter Mn minuters förlopp, och man stannade då genast tåget. Passagerarne, som sågo ett par konduktörer springa och leta mellan vagnshjulen och sedermera längs banan, uncer utrop af jag ser honom ej! Chär är han icke, kunde väl minst förmoda att det var fråga om en menniska, utan trodde att det var något verktyg eller annat dylikt som tappats; efter ungefär en qvarts timmes uppehåll och fåfängt letande, och sedan det blitvit fråga om att backa för att finna det förlorade, fick man ändtligen nöjet se den borttappade maskinisten komma springande alit hvad han förmådde, troget hållande sin olja eller smörjflaska i handen. Mannen hade sluppit undan med endast en kontusion å pannan, några smärre skråmor och en sönderrifven rock. Att så helskinnad komma från saken kan xallas mer än lyckligt, desto mer när i beaktande tages att afståndet från askpannan till banan endast är 14 tum samt lokomotivet dessutom inunder är försedt med agn krokar och framskjutande maskindelar.