Aftonbladet – 11 november 1861, sida 3

brist på gevär, kanoner, klädespersedlar. Om densamma skulle kunna från 300,000 man förökas till 500,000, så är dock den materiel. som finnes uti arsenalerna och de militäriska förrå den, mer än tillräcklig för detta ändamål. Afven truppnt om i nägra distrikter det gifves motsiräfviga man ensamt tillskrifva institutionens nyhet d R omständighet — och göra sig icke fastmer sorgbga inflytelser dervid gällande? Utgåricke uppvigglingen att undandraga sig militärtjenstgö ringen just från Rom? Hafva icke presterna gifvit de unga personerna rådet att fly, samt uppmanat dem att heldre blifva banditer, än soldater inom den italienska armen? Regeringen har skridit till särdeles stränga åtgärder, hvilka blott kunnat rättfördigas genom det ondas betänklighet. Hon har anordnat, att soldater och nationalgardesmilis blifvit inqvarterad hos de persoaers familjer, hvilka satt sig emot att fullgöra sin militärpligt, i den förhoppning att familjernas klagan skulle förmå dessa unga personer till en fömultig åskådning. Dessa af några prefekter vidtagna och af andra utlofvade förfoganden hafva burit goda f: fåtaliga frukter; men är det ej beklagansvärdt. att man måste gripa till sådana medel? Och hvad är orsaken dertill? Den romerska kurian. Så länge den romerska frågan icke är löst, så länge Rom förblifver sätet för den klerikala reaktionen, skall trupputskrifningen uti de provinser, hvilka ännu icke äro vana vid denna börda. möta hinder, som ej kunna helt och hållet undanrödjas. Uch uuder detta svåra läge gifves d:t personer, som ej veta föreslå Italien en finare politik. än den, som för sig utstakar målet, att medelst uppgifvande af romerska frågan finna lösningen för den venetianska. Och på hvad sätt skullc denna lösning försiggå? Jo : ymedelst att man vill tvinga regeringen att angripa Österrike, fastän Italien ännu icke är förberedt och fastän våra inre förhållanden icke erbjuda oss den visshet om seger, förutan hvilken ett anfall icke blott vore ett betänkligt fel, utan till och med en ohjelplig förbrytelse! Frankrike, såväl som de öfriga makterna, äro långt ifrån att råda till en dylik politik, och fördömer densamma tvertom, emedan til och med Frankrike anser, att Venetien måste befrias allenast genom Italiens ansträngningar och utan förnyandet af en främmande mellankomst, som kunde föranleda ett europeiskt krig och beröfva oss Europas sympatier. Det gifves eventualiteter, som en regering måste förutse; det gifves äfven andra, som äro helt och hållet oberoende af regeringens åtgöranden och öfver hvilka förnuftet ingenting förmår. Det är on5digt att uppehålla oss vid dessa sistnämnda; men hvad de förra beträffar, så gifs det ingen, som kan urskulda denna oförväntade agitation af en liten del af det liberala partiet, medelst hvilken densamma söker förmå Ungern till uppror och framkalla ett krig mot Österrike. De, som predika en sådan politik, skada UnSE ty om något skulle i närvarande ögonlick kunna befrämja Österrikes intressen, så vore det en ungersk resning, då deremot tålamod och uthållighet nödvändigt skulle uttrötta Österrike vid motståndet och uttömma dess krafter. Måtte vi derföre förblifva vårt program trogna! Det är det enda som är logiskt och tillika praktiskt. Ministeren vet, att den ej kan ändra detsamma utan att afstå frå.. sina vänners understöd. Den skulle eljest sjelf nödgas afträda och framkalla en kris, Hvilken säkerligen icke komme att öka Europas förtroende till den italienska regeringens talang eller stärka dess krafter till att motstå den revolutionära påtryckningen och beherrska de orena passioner, hvilka oundRE röra sig i en stat, för hvilken det ännu icke lyckats att definitivt-konstituera sig. En uti Malta bildad expedition, om bestod af 400 anhängare till huset Bourbon, hade blifvit omintetgjord. derigenom, att bourbonist rnas korrespondent uti Neapel blifvit upptäckt och arresterad. — I hrhö ten af Salerno hade ett röfvareband anfallit tre franska ingeniörer. En af dem dödades och en annan sårades, men den tredje lyckades undkomma helskinnad. Från Venetien har man den märkliga underrättelse, att österrikiska regeringen här (örsöker samma schackdrag, som för några år sedan i Galizien och som der hade så förfärliga följder: att nemligen uppreia bönderna mot de större egendomsegarne, hvilka tillika med städernas befo kningar utgöra det egentliga nationella och liberala partiet derstades. I distriktet Scio nära Vicenze har utbrutit ett bonduppror. Anledningen är den af österrikiska regeringen år 1856 afskaffade rättigheten att beta kreatur hvar som helst. Bönderna återfordra derna rättighet — ett arf från gamla tider, då åkerbruket stod på barbarisk ståndpunkt — och återiordra den icke af regeringen, utan al godsegarne, på hvilkas ängar de nu släpps sina kreatur... Upgeggade af prester och österrikisk militär hade bönderna i Bcio samlat sig i massa, beväpnat sig med kuöipåkar och högafflar samt med en österrikisk fana i spetsen och under ropet lefve kejsaren tagit sina påstädda privilegier i besittning, I det de misshandlat godsegare, eo: sökt försvara sin egendom och tvingat fler: ut fly från sins gods. kEn deputation u bönder hade begifvit sl till .den österriki ska generalen, hvars bögqvarter är villv Colleoni, och återkommit högst tillfredsstält med audiensen. På godsegarnes klagomå hos militärmyndigheierna, som för närva rande styra och ställa i Venetien, svarades att man ej kan handla strängt mot en folk slass,. som är tillgifven ordningens sak och har rättighet til medlidande. Upp roret har utbrutit just i en trakt, der öster rikiska militären är talrikast. AMERIKA. Från Newyork berättas den 19 Okt. att förhållandena i Missouri börja visa s g gynsammare för unionsstaterna: General Fre monts avantgarde under BSiegel hade påti öfver floden Orage, och sedan armån blitvit ifrån S:t Louis försedd med en mängd transportmedel, såg Fremont sig i stånd att med alivar förfölja rebellerna. Regeringen hade beslutat alt låta 60.000 man trupper framrvcka mot vestern. hälften till Kentucky och ing har blifvit föranstaltad, och 1