Aftonbladet – 11 november 1861, sida 3

Article Image
ossetron ae — TEKNISK Silfverhalten i fotografiska bilder. — Aqvariet i Pa ris och de kinesiska fiskarne. — Ny ek silkesmask. — Kiikosomimng med Ailsuthus. och Ailanthusplantering till fö bättring af unken spanmi Maltqvarn. — Mjöls förvaring. — In, drufvor och annan frukt. — Ny vinb Champagne. — Kanelträdgårdarne på Ceylon. Silfverkalten I fotografska bilder. (Dinglers Journal. 1861, September.) Få fotografer torde känna huru högst obetydlig denna halt är, och ännu mindre allmänheten, som tror att silfversaltet, hvaraf ljusmålningens skuggor bestå, måste vara orsaken till detta slags bilders stundom betydliga dyrhet. Denna silfverhalt är emellertid så liten, att man knappast kan göra sig en föreställning om beloppet när man ser det uttryckt i siffror. Dir J. FPA i Wien har anställt flera försök för att utröna den, och slutligen kommuat till det resultatet, att de mest beskuggade och alltså mest silfverhaitiga fotografiska bilder icke innehålla mer än 7,,.ooo. aÅ den fotografiska ägghvithinnans vigt salpetersyrad silfveroxid, eller .-opso0 af dess vigt i silt veroxid, d. v. s. föga öfver ,,,,. deraf i rent siliver. Aqvarlet I faräin zoologique dacolimatatior, och de kincsiska fiskarno, I Paris, (Cosmos. 1861, Oktober 4 och 11. Le Moniteur 1861 Oktober 13.) Man har pyligen sett af tidningarne at en kinesisk lärd, Hawang Hai, åtagit sig att införa fiskyngel till Frankrike, och lyckats att med föra i två stora postlinsvaser en stor mängd fiskungar, hvilka redan blifvit utplanterade i åtskilliga franska fiskodlingsdammar. För att äfven i Paris sprida underrättelser om dessa fiskar: egenskaper och vård, hgr en del af fiskynglet blifvit inflyttadt i det stora aqvariet derstädes. och kinesen håller der föreläsningar öfver sinc skyddlingar; naturligtvis på kinesiska, men bi trädd af en tolk. Åqvariet har varit öppnad: för allmänheten sedan den 1 Oktober och är flitigt besökt. Det är en vidlyftig byggnad, 5C meter (168!,; fot) lång, uppförd efter mönstret af de fornromerska aqvarierna i Herkulanum. och målad al fresco i herkulansk stil... På ens långväggen befinnas 14 bassiner, hvardera inrymmande 1060 liter (382 kannor) dels flodvatten, dels hafsvatten. Tre af bassinernas vä äro af skiffer, den fjerde eller framsidan utg af ett enda spegelglas, hvitt, utan fläc eller blåsor, och 11 fot längt, från det ber slasbruket Gobain. Man kan således se tvär igenom hvar bassin; och som dagern nedfaller snedt ofvanifrån på vattenytan, har man tillfälle att betrakta hvar bassins invånare fullkomligt och utan att störa dem. I bassinerna äro bottnen och de ogtnomskinliga väggarne försedd med sand, stenar och vattenväxter, hemtade frår de ställen, der de särskilda vattendjuren vanl gen vistas, så att dessa må ega såvidt som möjlig: sina vanliga omgifningar. I fyra bland bas sinerna befinnas sådava fiskar, skaldjur och blöt djur, som vistas i floder, sjöar och dammar met sött vatten; man finner här lax, laxöring, gädda arp, LE harr, braxen, kräftor, åtski liga snäckor och söusslor, mm. m. Pe tre bassinerna äro bestämda åt hafsinvånare, 0 man har der tillfälle att beskåda piggvar, tunga. sill samt en mängd andra hafsdjur, som få menniskor sett förut i lefvande och fritt tillstånd och om man måste beskåda omedelbart, för att kunnz föreställa sig riktigt. Hit höra find djurväxterna hafspässlorna och djurliljorna, som man skulle kunna anse fi blomusor med de mest bjerta och lysande färger, och likaså korallernå; biand stråldjurer slag Re och sjöborrarne; bland skorpdjuren humrar och krabbor af flera slag; äfven eremiten, som, sjelf utan hård betäckning, förser sig med ett harnesk af något tomt snäckskal. hvari han sticker in svansen, för att släpa det med sig. Biötdjuren äro representerade af tet sortens SAMS RATE er BA MN MG SMER j

11 november 1861, sida 3

Thumbnail