Aftonbladet – 9 november 1861, sida 3

Stat ti ttUn, OR CCR Har ELCUMPBECR alfag i sådant, nödigt. . Det kunde då t. ex. hafva Ihetat: : Kaptenen N. N. ön vid regementet.. ...... 1200. Inkomst af N.. bruk. 200. Dito af N. fabrik 100. Dito af kapital .. 300. Di:o af kommissioner 200. 2000 GtEåom en sådan uppställning skulle taxeringsoch pröfningskomiterna få bättre och fullständigare reda på beräkningsgrunden, än om man uppställer de fyra kolumuer, som kammarrätten förordat och hvilka. åsom man lätt kan finna, mången gång blefve ellutör otillräckliga att inrymma de lika förv ällorna. Det är ock en stor ; kitnad emellan att ovilkorligen ålägga bekatiningskomitterna att fördela en person: ykomst emellan vissa förut uppgifna incomsttitlar, eller att låta det ankomma på vederbörande att, när så anses nödigt, upp äkna de .sårskilda förvärfskällor, hvar trån, efter komitens åsigt, den skattskyldi ses tfotalinkomst härflutit. I förra fellet vingar men fram en fördelning, hvartill sfta saknas all grund och som sannolikt kulle gfva anledning tll-en mängd tvister. sedrare fallet åter lemnar man all den edning, som torde vara möjlig att vinna, ör såväl den skattskyldige, som dem hvilka högre instans skola pröfva om det uppkattade beloppet bör undergå förändring ler icke. AR Aftonbladet finner det ganska betecknände tt samtliga kronofogdar. och -häradsskrif. vare i Stockholms län haft sammanträde värstädes för aut öfverlägga om huru den ya författningen skall förstås och tilläm ins — en åtgärd, som Aftonbladet anser j skulle behöfts, om den icke påkallades ust af den enkelhetX, som insändaren så ögt lofordar. Äfven Härutionan vågar in ändaren vara af olika tanke. Insändarer förmenar nemligen att dylika sammanträten varit af behovet åkallade icke blot: S de många nya förhållanden, som vid örfattningens tillämpning måste uppstå. utan ock för att ölverenskomma om en vonseqvent tydning af. sådana. delar afstadsan, -sOm,..1 anseende till sin invecklade veskaffenhet, måhända förefallit en eller annan läsare miudre tydlig, Insändaren har lock erfarit att de anmärkningar, som i lelta sednare hänseende vid ofvannämnda emmManträde blifvit gjorde, lära blifvit på tt nöjaktigt sätt förklarade, dels af nämnde jenstemän, dels af landskamreraren i länet, vilken sjelf varit en af ledamöterna i bevillningskomitn och i följd deraf satt sig närmare in uti ämnet. ; I fråga om benämningen ordinarie ränta , som regeringen låtit qvarstå i debetsedelsiormuläret, erinrar. Aftonbladet, att kammärättsrådet Priftzensköld, i hvars långa reservation insändaren funnit så stor hugsväelseX, stått alldeles ensam i sin mening. insändaren, som vågar hysa den åsigt att man vid bedömandet huruvida en sak är riktig eller icke endast har att öfverväga de skäl, som å ena eller andra sidan anföras, men icke huruvida dessa skäl hyllas blott af en person eller af ett helt kollegium, har verkligen vid genomläsningen af hr kammarrättsrådet Printzenskölds ofvan aämnda reservation, funnit den Shugsvalelset, 30: man erfar af hvarje framställning, som på ett klart och -öfvertygande sätt utreder en omtvistad fråga. Insändaren anser nemligen att hr Printzensköld fullständigt ådagalagt lämpligheten af den omtvistade ti telns bibehållande. Om likväl något ytterligare skäl-för att i debetsedlarne fortfarande nyttja titeln ordinarie ränta skulle behöfvas, kunde man: anföra, att benämningen ordinarie ränta ännu. qvarstår icke blott i .rikshufvudboken (se det sednaet tryckta utdraget -deraf),-utan ock i den ef rikels sländer vid sednaste riksdag fostställda och af trycket utgifna riksstat. Förr än benämhingen ordinarie ränta utgår ur riksstaten torde icke vara skäl att boritaga den från debetsedlarne. Hvad derefter angår den omständigheter att regeringen verkl gen, med anledbing ej kammärrättens underdåniga utlålande,.gjori åtskilliga förändringar eller tillägg ibevillvingsstadgan, så erkänner insändaren ati dessa ändringar och tillägg i anseende till derag.ringa vigt helt och hållet undgått är. sändarens. uppmärksamhet. -Insändaren er inrer sig dock nujatt artikeln för d. 24 sistl Oktöber, Aftonbladet upplyst derom alt rugeringen i några få och jemförelsevis obe tydliga punkter lyssnat til hvad kammarätten föreslagit. Förmodligen afse dess: ändringar sädand frågor om verkställigheter. som grundlagsenligt fordrade K. M:t godkännandes eller ock äro, ändringarnecu så ringa inflytande. att regeringen: våg: lyssna till: hvad kammerrätten derom före slagit.ea or Jane Har 4 NV idkommande slutligen anmärkare SjUpjsift att insändaren skall funnit, sig hindr:: Hillsbesvarande upptaga mer än två al c sanmärktinger kammarrätten framställt? en omständighet, som Aftonbladet anser-lik: betecknande å msändärene, som tillfreds ställande å motsatta sidan.—— Få torde bör. prinres; oftiinsändarem i sin pförstarertik: vekligen besvarat tre af de fen punkter om Aftonbladets första avtikel berörat Attade endractvå icke af insändaren besvy rades) härledde sig-afffuktan att hans Irav ställning skulle blifva alltför vidlyftig och wöttaåndes Då, dertill kom, alt. kammarrät en i dessa tvenne punkter Töreslagit är dfibgår T Trågor som icke blifvit ef riket: ständer öfverlemnade till K. M:ts pröfuint ansåg och anser insändaren öfverflödigt at derom vidare orda, Neletfrågorna syna vara af ringa eller ingen vigt. Till : Redaktionen af Aftonbladet. Med anledning afen uti Aftonbladet för sist 5 af vattenledningsöfverstyrelsens seRe Ae RT a IR RA VOTE St