Aftonbladet – 9 november 1861, sida 3

fsigt att söka borttaga det ofördelaktiga inyck, som Aftonhladets artikel för den. 24 ;ktober onekligen gjort på alla, som, Jdika ved insändaren, äro öfverlygade om nuvaande regerings allvarliga bemödande, stt i varje på dess eafgörande beroende fråga inna det rätta och allmänt gagneiiga. Redaktionen antager att, då K.: Maj:t an: äg nödigt infordra kammarrättens utlåtande ver den nya bevillningsstadgan, det utan :ensägelse ätven var detta embetsverks skylighet att underkasta densamma en omsorgsall. granskning.4 Denna sats vågar insänaren bestrida. Då regeringen till kammarättens utlåtande remitterade rikets ständers nderdåniga skrifvelse i ämnet, synes det ara temligen klart alt kammarrätten icke ar skyldig eller ens behörig att yttra sig fver andra frågor, än dem, i afseende å hvilka skets ständer uti nämnda skrifvelse begärt tt K. Maj:t måtte ingå i någon pröfning. Att sålunda förelega en undersökning om et vore bättre och riktigere att särskildt seskatta inkomst af kapital Och särskildt bekatta inkomst af rörelse eller af tjenst o. 8. s; tillkom hvarken kammarrrätten. eller K. faj:t. Ständerna hade i den -frågan redan itiät sitt beslut och detta måste, ehvad det asåges kommå att verka godt eller ondt. jenatill efterrättelse, tilldess kommande stän!er upphälva detsamma. Om nu ock kamsarrätten företagit sig alt från början till lut granska den af ständerna uppgjorda beillnitgsstadgan och mot —L S gjort märkning, så kunde dock sådant icke grundagsenligt föranleda regeringen att, om ock nmärkningarne i sak vore aldrig så befosade, derå fästa ringaste afseende i andra !elar-än dem, som det tillkomme r. gerinsen att pröfva: Det är just denna principfråga, som här utgör hufvudsak. .Insändaren har förut, ge:om att citera. den del af rikets ständers skrifvelse, som angick de omtvistade formuären, uttryckligen visat, att rikets ständer -ndast begärt, att K. M:t måtte tillse huruvida några förändringar eller tillägg till dessa tormulärer vore erforderliga, för att bringa lesamma till, full öfverensstämmelse med bevillningsstadgans föreskrifter, men ingalunda, såsom Aftonbladet förmenar, att K. M:t efter eget behag måtte förändra formulären så, att deträndamålsenligaste och bästa af bvad de olika riksstånden föreslagit i samma förmulärer fick sitt rätta uttryckX. Man måste nemligen ibågkomma, att, sedan bevillningsstadgan till, innebåll och ordalydelse redan var af rikets ständer antagen, egde icke de särskilda stånden att genom formuläreng förändring åstadgomma ändring i eller tillägg till sjelfva-stadgans innehåll. Sådant skulle åter ovi korligen blifvit händelsen, om de omtvistade formulären för inkomstbevillningen blifvit uppställda efter kammarrättens förslag. Insändaren vidhåller således den åsigten, att regeringen i förevarande fråga blott hade att tillse om ce uppgjorda formulären öfverensstämde -med sjelfva etadgan samt att. endast i den händelse så ej var fallet, Vid taga ändringar eller tillägg, deri. Men om man nu ock skulle inlåta sigiundersökning omden uppställning utaf formulären, som kammarrätten förordat, så tror insändaren. iör sin del, att så många skäl och omstän digheter tala emot.denna uppställning, at förslaget derom i ailt fall bördt förtalla. Det blefve för vidlyftigt att här upptag: illa de skäl, hvilka under riksdagen anförles emot just det förslag kammarrätten förordat., Vi vilja här blott hälla -oss: till ett par omständigheter. ör Kammarrättens åsigt, att bevillningen fö inkomst af kapital icke borde sammanblar das med bevillningen för inkomst af arbete. synes antyda att kammarrätten, då dessun de: dåniga utlåtande afgafs, haft.i minre bevi Iningskomitens förslag till bevilltingsstadga, uti hvilket ;förslag särskilda före skrifter meddelades:i afseende å bevillvint för inkomst af kapital och särskilda före skrifter för bevillniog af rörelse; näring yrke eller tjenstebefatining. Det är dock att märka, att rikets ständer, efter långvårig: öfverläggningar, just i denna del ändrad: bevillningskomitens förslag, på den gruv: att det oftast vore svårt att urskilja om det skattskyldiges inkomst härledde sig från re dan samladt kapital eller från hans rörelse Det var öck för att undvika denna-svårig het och för att i möjligaste måtto förenkl: föreskrifterna; som rikets ständer frånging: denna sönderdelning af de olika inkoms: källorna. -Om-nu fermulären: för kolt bevillningen blefve indelade i olika kolv ner för inkomst -af kapital, och för ihkoms , af arbete, så hade ju derigenom gjorts högst väsendtlig -afvikelser tfråmrrikets stär ders i denna: del. redan fattade bestut. Det förnämsta ändamål kammarrätten me: sina många kolumner synes åsyfta tyckt vara att, der sådant karske, skaffa taxb ringsoch pröfningskomitterna kännedon huru den skattskyldiges iökomster i först: beskattningsinstansen (d. v. 8. hos bevill ningsberedningarne) blifvit beräknade. Må detta ändamål kan lika väl vinnås genonp de nu fastställda förmulären: Dessa inne hålla nemligen en kolumh, hvars rubrikehe ter Sänletkningar, oeh: somTydligen anty der att såväl beredningsSom taxerings komitgerna kunna, om och:när de finna så . dant beböfligt, i taxeringslängden anteckn. buru de kommit till det uppskatfäde ikomstbeloppet. Forminläret. nr 7 upptager härpå följande exempel: I qvarteret Gri pen, huset n:r 7, bor grosshandlaren N.N. som af beredningenblilvit uppskattad till 8800 rrs inkomst, men för hvilken taxcrings-komiten höjt inkomstbeloppet fill 11,000 rdr, med. anteckning i sista kolum: nen om skälet till förhöjningen, som varit att nämnde grosshandlare betalar iårlig hyra 1550 rdr?. Enligt 20 6 af instruktio nen för taxeripgsförrällningarne skall mem: ligen, när hyresbeloppet öfverstiger 13500 ae Etter lefnadskostnad (dok