Aftonbladet – 7 november 1861, sida 3

Med djupaste etc. Anders Hallin. Om Homeopatien. Med anledning af ett i afdelningen SBlanade ämnen för några dagar sedan infördt ycke ha vi mottagit följande insända uppantser : Till Redaktionen of Aftonbladet. På den artike! af sir Benjamin Bro ie, hvaraf t utdrag blifvit i öfversättning synligt uti Afnb.adet den 29 sistlidne Oktobersfinnes, under mma månad, i Monthly Homoeopathic Reyiew, lite1 by J. Ryan M.D., Vvol. n:o 10; ett gen-äle. -Deraf hoppas man att ock få meddela neanstående utdrag: Rör 4De sjukdomar, homeopatien KON a varit inbillade. Så menar författaren. ; Nå äl! vi erinra. då om veterinärhomeopatien; efter;m den blifvit använd på boskap. med. alltför or framgång att kunna förnekas. Äfven på enniskor har den användts med tillräcklig amgång. Sir Benjamin kan ej förneka det, en söker förkläringen deri, att sjukdomarna rit inbillade. Huru vill handå gendrifva framingen. af homeopatiska veterinärpraktiken? lånne också hästar, kor och svin hafva — hysteriska anfall m. m.? (Om ston lär vissergen något deråt varit iakttaget. Ref.y er Tack vare himlen för det goda! Homeopatien var framgång Ffven vid späda barns sjukdomar.4 )e stackars barnen, inbilla de sig då sina sjukdonar? För 2 eller 3 år sedan utgafs en redogöelse af komiten för homeopatiens införande på 3elle-vue-sjukhuset i PES och i kapitlet m barns sjukilomar förekömma först några dealjerade berättelser och sedan följande öfversij :f dödligheten inom Newyorks barnsjukhus unler en tid af 12-år: Å På 6 barnsjukhus i staden (allopatisk behanding) , dödlighet 1 på 41. å protestantiska barnsjukhuset (homeopätisk ebandling), dödlighet 1 på 146.4 sAfven nom tvenne andra dylika instituterför ;uka barn och andra fattiga barn, fann man enaande förhållande. På The Nursery, der be: andlingen var allopatisk, var dödligheten uner 4 års tid 1:17, och på Home for tbe riendless (home spatisk) 1:40. -Dessa äro årda fakta och hafva icke blifvit vederlagda. Uti sin uppsats påstår sir Brody vidare, att många menniskor fallit offer för det förtroende !e satt till homeopatien, i det de alltför länge ;ppskjuta (sie!) att taga sin tillflykt till passane läkemedel. -Om -man ock antager att dylikt .sändt, huru kan väl sir Benjamin veta det? — Derpå må man lita, att om slikt hade händt ch blifvit konstateradt, så skulle detock framvällts till allmänt betraktande inför hela verl:en. -Med.sin åsigt af homeopatien — tänkande !en vara ett eystem för: blott och bart qfoäktande nedicin — kan sir Benjamin EYPER tro det juka gått förlorade genom brist på aktif berandling; men han ret icke att redogöra för nåson sådan händelse. Må :han också icke haft ör afsigt att yttra sig falskt, men; i sin okunnighet om homeopatien, här han antagit det insen medicin dermed gifvits, och då han vet, det :ågra sjukdomar fordre läkemedel, så-är detta oe nog-att död, thy förutan, måste hafva följt. : Andtligen är alltså sir B.Brodies anfall emot omeopatien blott en massa af påståenden, icke ippburna utaf något enda bindande beviseller aktum. Han stödjer sig på sin höga ställning om statsläkare och blundar förnämt åt den erarenhet, som vunnits af milliontals menniskor, wvilka hylla det nye systemet — de der veta och änna huru mycket de äro detsamma skyldiga. Han glömmer det faktum, att tusentals hans yrsesbröder, med honom jerrnlika i uppfosträn ch själsförmögenheter,: hafva, onda tungor till rots, i alla verldens delar omfattat Hahnemanns ära. Han är okunnig om eller vill ej veta utaf .vederlagda statistiska Speer ifrån de offentiga sjukhusen — uppgifter, som mera upplysta ch ärligare motståndare (dr Routh f. e) erkänt om sanna. I sin okunnighet förtlandar han omeopati med nihilism; och är rättvis endast då an erkänner att homeopatien är lyckligare än en vanliga praktikens slumpvisa förfarande: Till redaktionen af Aftonbladet. Aftonbladet för den .29 Oktober innehåller en ätvärd uppsats om denna lära ur den engelske karen Brodies skrifter. Ehuru den väl inneiller föga nytt stoff ur denna strid mellan läarn, är den dock i argumenternas sammanfatting det bästa ae af Brodie, och synnerligen ra lyckadt än hans fysiologiska arbeten, som afva rönt mycket motstånd. Men jemte andra nständigheter som mar vid umgänge med utndska läkare lärer känna, bilda de förhållaneri, som Brodie omtalar, ett förrårande helt, svars enskildheter kunde sätta den tastaste öfrtygelse i. ojemn vigt. Det onda liksom det da är odödligt säger Tegners jätte. Charlaveri har alltid funnits och skall evigt. finnas. ;edrägligt handlingssättyt. o. m. brott) saknäs medicimens: historia lika litet som i något: anat Frke, Således består ordspråket fman muss och nie verbluffen lassen, ehvad man ser eller sr. Men hvad skallrman säga derom att ho seopatien-ej såsom ahädra ifrläriga Jäkaremetoer upphör och lemnar tum för andra galenskajer satt den oupphörligen utbreder sig liksom -attenvurmen m: m: — att dess adepter, som vid !anemans tid räknade några hundrade legitierade tokarX, nu utgör tio gånger antalet af orcla Sverges jäkarekår aft: den öfrermodigt ed namnet. allopaters betecknar andra läkare att den likväl fr medgifter af de. celebraste sllopatert; i tal och skrift —att-homeopåtiens hängare ooh fiender bland läkarne sammantta.sig mot Cavours-läkare öch beskylla dem r mord — att. dess. terrorism med eller: mot ndra läkares bättre vetande tästan tvingat dem t afstå från åderlåtning, koppning,laxering och adra kraftiga medel — att dess tidskrifter Töramma eller öfverrösta ändra läkareorganer at den-vinner de rikas gehör och de fattigas riröende — att den inrättar-egna lärostolar vid niversiteter — att den utsträcker sig. till vetenärmedieinatt den under skenaf liberalism stistädjer-lekmähs inblandande-i medicinsk saör — ätt allopaterna: handlöst låta detta ofog A fortfara och temna de sjuka åt sittöde — att elfvarslumpen tyckes nästan i allt gynna höeopatien dermedzatt den förskaftar just åt dem sjuka, som kunna botas genom Ssjelfläkning. Mansmå tänka allt möjligt godt om vår tidymen kraft-och handling är ej dess förtjenst: Annars skalle denna förbistting ej -längre fortfara och . zenskligheten ej längre nödgas sväfva i Ovisshetoch: fruktan, -medicinen ej hemfalla åt tadel och tviflet, ännu sfsom den gjorde på Molires okunniga-tid. SR Den-som:tager dessa korta: radersför ironi: elter öfverdrifven fruktan har ej på nära -håll sett den: bedröfliga: tredrägt utomlands, som den svenska medicinens fasta hållning ännu ne måtte utestänga från vårt älskade fäderneslandt ; domkapitel och kyrkoherden Sirengnäs Hallin, ; — Till. Redaktionen af. Aftonbladei: Det torde -ej vara. olämpligt att anställa