Aftonbladet – 4 november 1861, sida 2

Article Image
liga gränsen. Befälhafvaren för deras kår begärde då hos general Goyon att de skulle utlemnas. Denne svarade, att han skulle efterkomma denna begäran, med vilkor atti iyra namngifna stråtröfvare, som-befinna sig i den italienska regeringens händer, istället utlemnades till honom. Hvad skall man vä säga om en befälhafvare öfver ärliga krigsmän, hvilken helt kallt sätter fyra soldater i jemn redd med fyra röfvare! — En korrespondent från Turin, som vidrör denna händelse, finner sig deraf, icke utan skäl, befogad att utbrista: General Goyon har derigenom visat sådana prof på sin hängifvenhet för påfvekungens, de afsatta furstarnes och de under påfligt beskydd stående stråtröfrarnes sak, att han, i de sarka-tiska romarnes tanke, gjort sig förljent af äran att e hålla en karlinalshatt, och skymfen tyckes vara så oerhörd, att icke ens den hängifnaste franske kyssare af påfvens tå borde kunna göra sig skyldig till något dylikt. — — En af de intressantaste och märkvärdigaste tillämpningarne af den i sig sielf så förundransvärda elektriska telegrafen är uten ivifvel den af italienaren Caselli uppfunna 3. k. pantelegrafen. Caselli visar för närvarande på den stora italienska industriexposilionen i Florens sin uppfinning i vetksamhet. En korrespondent till Times, som åsett experimenterna, skrilfver om dem och om uppfinnaren följande: Inom hela den vidsträckta maskinafdelningen föreföll mig ingenting så underbart som OCasellis pantele graf. Den berömde upsfinnaren har upprättat en förbindelse mellan Florens och Livorno, och han är sjelf tillstädes i kristall palatset för att visa resultaterna at sin förundransvärda uppfinning. Man finner hos honom forskarens bleka ansigtstärg och svaga kropp, tänkarens begrundande upp: syn, samt den anspråksl.shet och det milda sätt, som utmärka den. verkbga förtjensten. Han är en lärjunge af de utmärkta naturfilosoferna Nobili och Amici, hvilka verkat så mycket för den elektromagnetiska vetenskapens utveckling och ut bredning. Hans pantelegrat är, såsom man vet, ämnad att fortskaffa underrättelser omedelbart från den skrifvandes hand, öfverbringande ett facsimile af hvarje ord -och stafvelse, och fullkomligt vitsordande autenticiteten af den skrifvandes handstil och underskrift. En bankir i Paris eller London kan sålunda hädanefter draga en vexel på Purin eller Florens, hvilken hans korrespondent skall infria vid uppvisandet, varande han lika säker på dokumentets identitet som om han hade i sin hand sjelfva papperet, på hvilket det blifvit skrifvet. Jag har en stund åsett huru denna skenbart öfverna turliga apparat arbetar, och har sett den under mina ögon skrifva än tre, än fyra rader ur Dante med alldeles samma handstil, hvarmed korrespondenten i samma ögonblick tecknade dem på det preparerade papperet i Livorno. Ett porträtt af Dante i pennteckning, som utföres i Li orno, framträder nu inför mig streck efter streck, skugga efter skuoga. Nu åter är det en mönsterteckning för ett fruntimmersbroderi. Det är, med ett ord, återgifvandet på alstånd af hvad helst som kan åstadkommas med penna eller pensel. En liten nål, ungefärligen liknande en urvisare, satt i rörels:; genom en mycket enkel mekanism. löper I halfeirklar på ett kemiskt prepareradt papper, uppritande nästan osynliga linier, hvilka tillsammans snart bilda, streck efter streck, orden elier de särskilda delarna at teckningen, tills det hela står färdigt framför oss. Operationen är så snabb. att i medeltal 12 ord öfyerbringas i minuten, eller något mer än vid den vanliga :eiegraferingen, med den skilnad likväl, att något misstag eller någon tvetydighet här i tig. Caselli har visat sin pantelegraf för fransmännens kejsare, som försäkrade honom att pantelegrafen gjorde Italien stor heder och var en uppfinning, öfver hvilken sjelfva Frankrike kunnoat vara stolt.? En förbindelse medelst puntelegrat kommer snart att upprättas mellan Paris och Flvrens.?

4 november 1861, sida 2

Thumbnail