Aftonbladet – 1 november 1861, sida 2

Vapontillverkningen i Sverge. Gevärstillverkningen är urgammal i Sverge och vapensmeden stod i forntiden här i norden i stort anseende. Men fabriker för sådan tillverkning funnos ej i dessa tider, och enstor del af hjeltarnes vapen voro tagna i härnad. Under Erik XIV:sregering fanns ett faktori för gevär i Arboga, till hvilket utländska arbetar2 inkallades, och med sådan tillverkning sysselsattes äfven handtverkare i flera andra städer. Afven på landet, i Helsingland och Vermland, funnos goda vapensmeder, och deras tillverkning ansågs så betydlig, att egna faktorer utnämndes för att ölver dem hafva uppsigt. Rikets .behof kunde dock icke inom landet fyllas, utan betydliga förråder måste hemtas från utrikes orter. Gustaf den Store, som icke fann vapensmidet låta väl förena sig med landtmannayrket, befallde rörsmederna inflytta till städerna eller nedlägga detta sitt yrke. Gevärstillverkningen lemnade han ät faktorier och lät enskilda vapensmeder drifva sitt arbete blott under uppsigt af faktorer, hvilka voro elt slags entreprenörer, som emot viss lön af kronan levererade ett bestämdt antal gevär och betalade smederna efter fastställd taxa. Gevärsfaktorier inrättades nu i Söderhamn 1620, i Norrtelje samma år och ungefär vid samma tid i Örebro och Norrköping. Dessa faktorier voro kronans verk, men hafva i sednare tider blifvit öfverlåtna åt enskilda egare. Norrtelje gevärsfaktori emnades år 1756 åtenskild man, ehuru med vissa förbehåll för kronan, och förenades några år derefter med Ortala jernbruk, men det blef år 1843 nedlagdt och de Ortala bruk avslagna kolräntor till statsverket indragna ). Det i Örebro inrättade faktoriet, som år 1780 räknade öfver 100 arbetare, hade redan 1798 upphört. Det s. sx. Jönköpings, numera Husqvarna faktori, jvilket omkring 1680 anlades i Hakarps socken, 4 mil från Jönköping, erhöll sina privilegier år 1715 och drefs för kronans räkning till år 1757, då det såsom evärdlig egendom öfverläts till enskild man. Dess verksamhet har i sednare tider blifvit mycket utvilgad. Sedan, efter 1808—1809 årens krig, kronans gevärsfaktoriiSöderhamn så förfallit, alt stora kostnader påkallades för dess iståndsättande, beslöt K. Maj:t år 1812 fakioriets nedläggning, inköp af Carl Gustafs stads invid Hskilstuna belägna bruk och landtegendom samt anläggning derstädes af gevärsfaktori.. För att kunna utsträcka tillverkningen till 5 a 6000 gevär om året, då behofvet så fordrade, beslöts år 1835 faktoriets utvidgning, hvilket också under de påföljande tio åren verkställdes. Vid 1845 års slut hade faktoriet i inköp, nybyggnad och inventdrier kostat staten 187.277 rår bko, och hade tillverkningskostnaden under de tio år faktoriet (som dittills varit i all näns) R. St. revisorers af statsverket berättelse för 1842 och 1843, 3. 90.