Aftonbladet – 29 oktober 1861, sida 3

derkastade förändring. För det att nu, genom ränteförenklingen, det icke gjorts behof utaf att vidare bibehålla de 2:ne särskilta hufvudtitlar, hvaraf jordräntan bestått, samt lagstiftaren derföre förordnat att dessa titlar eller räntebenämningar skola upphöra alt i jordeböcker och räkenskaper vidare begagnas, så hafva likväl de uti jordeboksoch hemmantalsräntorna förut inbegripna och ännu bibehållna hufvudpersedlar, hvilka genom småpersedlarnes förvandling blifvit till qvantiteten ökade, icke derföre i ringaste mån förlorat deras rätta och verkliga natur, nemligen alt vara en sländig, af rikets ständers bestämmelse vid hvarje riksdag alldeles oberoende grundskatt eller, som är detsamma, ordinarie ränta, hvilken sednare benämning, för att dermed utmärka grundskatten, sådan den nu blifvit till utgörande fastställd, följaktligen är både i ord och i sak fullkomligt er Häraf synes mig också vara klart att denna benämning icke af bristande uppmärksamhet, utan med full öfvertygelse om det rätta i saken, utaf rikets ständer bibehållits uti debetsedelsformuläret till den nya bevillningsstadgan, likasåval som det skett uti de 2:ne andra bevillningsförordningar, hvilka efter den skedda ränteförenklingen varit utfärdade; och då härtill kommer, såsom ytterligare bevis på bäde det riktiga och ändamålsenliga uti den ifrågavarande benämningen, att densemma uti kronans landsboksräkenskaper fortfarande begagnas, kan jag, i betraktande af detta allt, ej annat än 1 underdåa tillstyrka, att uttrycket ordinarie ränta måtte i formuläret till debetsedel oförändradt bibehållas. Likaså skiljer jag mig från hr referentens åsigt hvad beträffar införande i debetsedelsformuläret af orden hvaribland frälseränta. Jag kan nemligen icke inse något slags behof af detta så kallade förtydligande. När rikets ständer bestämt allenast 2:ne kategorier för procentberäkning af inkomst för fastigheter, med utiryckligt förklarande i sjelfva bevillningsstadgan, till hvilken af dessa kategorier frälseränta skall hänföras, så synes mig detta innnefatta en för den skattskyldige tillfyllestgörande upplysning, för att kunna bedöma burmvide han för ifrågavarande ränta blifvit efter riktig grund beskattad eller icke. Och jag tillstyrker så ledes, för min del, desto hellre, att formuläret äfven måtte i denna del bibehållas oförändradt, som det föreslagna tillägget möjligen kan hos en och annan skattskyldig, som tilläfventyrs saknar närmare kännedom om den nya bevillningsstadgans innehåll, väcka den föreställningen att flera, än de i debetsedlen omförmälta 2:ne kategorier, hvarefter bevillning för fast egedom skall utgöras, blifvit af rikets ständer bestämda. Vi fråga nu, om man haft giltigt skäl till den förnärmande beskyllningen, att orsaken hvarföre icke regeringen ingålt på kammarrättens förslag legat deruti, att antagligen till den nuvarande ministerens kännedom ännu icke kommit att ständerna för sju år sedan beslutade och Kongl. Maj:t för fem år sedan sanktionerade den sedermera ganska riktigt verkställda ränteförenklingen? Den hätskhet mot regeringen och synnerligast mot hr finansministern, som uttalar sig i sednare delen af artikeln för den 24 dennes, gifver anledning till den förmodan, att Aftonbladets redäktion icke egnat tillbörlig uppmärksamhet eller måhända alldeles förbisett de skäl, som blifvit andragna till stöd för den åsigt, som blifvit af regeringen gillad.