Aftonbladet – 29 oktober 1861, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. Om homeopati. Den ansedda engelska läkaren sir Benjamin Brodie yttrar sig i Frazers Magazine på följande sätt om homeopatien: j Kroppssystemet är icke såsom ett ur eller (en kugniaskin, som, sedan den gått sönder, måste skickas till urmakaren eller ingeniören och icke på annat sätt kan sättas i stånd. Det lefvande maskineriet har, i motsats till det mekaniska, en förmåga att bota sig sjelf; det har i sig sjelf en ingeniör, som för det mesta blott kräfver ett obetydligt bistånd af oss. Om också läkarekonsten aldrig hade blifvit uppfunnen, skulle dock största delen af dem, som lida af sjukdom, lisa full: ha blifvit friska. En erfaren och förnuftig lär kare vet detta mycket väl och anser det i de file sta fall för sin pligh icke så mycket att gripa verksamt in i sjukdomens gång, som att sörjt för att ingenti g hindrar helsans naturliga åter vändande, samt att passa på om någo. ting till stöter, som kunde göra ett aktivt ingripande nödvändigt. Om en läkare gåfve sina patienter endast filtreradt vatten och inskärpte ös dem att iakttaca en sträng diet samt för öfrigt lefva försigtigt, skulle ett visst antal af hans patienter omkomma af brist på ytterligare hjelp, men er större del skulle komma sig. Homeopatiska soc: ktrgryn äro nu visserligen lika goda som filtreradt vatten, men detta är dock ännu icke nog till att förklara den framgång homeopatien haft Det finns i England många, som med stora inkomster ha blott föga sysselsättning, och det är förvånande, huru sådana personer kunna upp: finna sjukdomar. Intet maskineri är så full: komligt, att det icke stundom kommer litet i oordning. Brist på rörelse, oregelbunden diet, ett oroligt lynne och många andra orsaker kunna framkalla obehagliga känslor, som kunna öfvergå till en sjukdom, när man bestänvigt tänker på dem och underhåller dem, och dylika känslor kunna lika väl försvinna genom bruket af sockergryn som genom användande af hvarje annat medel eller om man begagnar alldeles inOr Hvad jag här anfört skall till stor del örklara orsaken till homeopatiens framgång. Men andra omständigheter inträffa, af hvilka den kan ha ännu större fördel. Humanum est errare. Läkarne äro lika litet undantagna från denna allmänna sats son statsmän, teologer, la; stiftare, ingeniörer eller amdra. Det finnes tillfällen, då det är desto bättre utsigt till framgång, ju mindre som göres för patienten, och när patienten i dylika fall underkastar sig homeopatisk behandling, hvilket vill säga detsam: ma som slätt ingen behandling, skall han känna välgörande verkningar deraf. MHysteriska anfall gifva isynnerhet ofta anledning till misstag af läkare, som ej äro mycket erfarna, emedan de se ut som en allvarsam sjukdom, hvilken till en tid motstår hvarje läkemedel, tilldess den plötsligen försvinner ör hvilken behandling som helst och således lika bra för alldeles ingen behandling. Om nu en läkare af brist på kunskap eller erfarenhet rnisstager sig 1 ett dylikt Rn et än REN som han utan framgång skött, sedan kommer si under en annan läkares behandling, så he ter det blott att den förstnämnde tagit miste om sjukdomen; men är den sistnämnde läkaren homeopat, så väcker saken uppseende, och denne läkare vinner förtroende hos allmän: heten, såtillvida tyckes det praktiska resultatet