Aftonbladet – 19 oktober 1861, sida 2

federation, hvilket i åtskilliga hänseenden kan anses såsom ett motstycke till det nordamerikanska inbördes kriget. Det fordna spanska Syd-Amerika var tillräckligt stort att bilda en mängd större och mindre sjelfständiga stater, hvilkas antal fortfarande ökats. Samtliga dessa stater hafva kallat sig republiker, fastän styrelsesättet som oftast ingalunda förverkligat denna benämning. Krig lärer vara mycket lätt att föra i dessa länder; och sedan kolonierna afskuddat sig moderländets välde begynte åfunden iellan skilda delar af den stora kontinenten int chefernas äregirighet och snikenhet att göra sig gällande, och följden blef revolutioner och oroligheter; allt ifrån den tiden, och det är nu ett halft århundrade sedan, itill våra dagar äro många af dessa fejder af ett och samma ursprung samt hafva i arf öfvergått till den nuvarande generationen, såsom länkar afen och samma kedja. Vihafva alltså blifvit vana att höra det dessa spanska syd-amerikanska språkoch stamförvandter ligga i delo med hvarandra samt finna detta vanska. naturligt ochi sin ordning. Iverkligheten äro dock. dessa krig och revolutioner ej så allmänna som de förefalla och synas vara. på afstånd, ty de äro spridda på de skilda länderna af en vidsträckt kontinent, fastän man, eftersom afståndet härifrån och dit är mycket stort, lätt vänjer sig att betrakta alla dessa syd-amerikanska republiker såsom vore de samtliga ett och samma land; och när paketen från någon af de skilda delarne öfverbringar oss nyheten om en statskupp eller ett uppror, så säger man alltid: der ute i Syd-Amerika är det då aldrig annat än revolutioner och krig. Har en massaker t. ex. inträffat i Caracas, kan man åtminstone i England och Frankrike, der geografien just ej är ett gynnadt studium. iycka att det. är riktigt synd om folket i BuenosAyres, fastän afståndet och kommunikationerna mellan de båda ställena äro sådana, att för att komma från det ena till det andra fordras väl ett dussin gånger den tid som behöfves att komma härifrån till Rom. Man har hört så mycket talas om krig i Södra Amerika, att man kanske. knappt fä stat sig vid de sednaste nyheterna från Buenos-Ayres; och dock torde den nu pågående striden. mellan denna stat och Urquiza — angående hvilken här nedan införes ett bref, som kastar ljus öfver åtskilliga förhållanden, som ej äro allmänt kända — vara väl egnad att. mer, än hvad vanligen är fallet, intressera, både i anledning af sitt ursprung och sina blifvande märkliga följder. I många falls företer detta krigen synnerlig likhet med kampen som utkämpas i Nord-Amerikas förenade staler; i andra afseenden deremot visar den oss de märkligaste kontraster dermed. Buenos Ayres, hvars innebyggare me. stolthet kalla sig portefos (hamnbor), är ett. rikt lznd och, åtminstone hvad sjelfva staden beträffar, ett mycket civiliseradt samhälle, så att författare på både vers och prosa trott sig endast göra en gärd at rättvisa när de kallat Buenos Ayres Amerikas Athen; de andra provinserna äro mindre rikt lottade, några af dem äro ganska fattiga, men, alla proportionsvis afundsjuka på sin lyckligare syster, som, medveten af eget värde och kanske alltför arspråksfull och bortskämd, ej alltid mot dem uppfört sig fullkomligt systerligt. Fastän Rosas proklamerade federation, d: v.s. de särskilda provinsernas sjelfstyrelse, var han dock mera unitarie och mera portefio än någon efter. honom, och detta gjorde honom stark och mäktig, trots hans grymheter och barbarism. rquiza trodde: sig, kunna. ärfva Rosas makt efter dennes fall. Buenos Ayres var ej enigt efter tyrannens bortdrifvande, passionerna måste rasa, hämnd skulle utkräfvas; men i en sak tyckes majoriteten vara ganska ense, och det är att ej vilja lida något ytterligare tyranni, och vidare. a!t. Urquiza ej är rätta mannen för republikens regeneration, han må nu vara aldrig så utmärkt för öfrigt, sedan han låtsar hafva omvändt och bättrat sig från gamla stora. synder. och verkligen lär önska attargentinska republiken som ett-helt skall blifva organiserad: ed nästa paket hafva vi att emotse stora nyheter från La Plata; men huru än de närmaste förhållandena må utveckla sig, böra vi dock hoppas, utt en väraktig ordning. med: garantier för person och egendom snart må blifva en verklighet i hela den argentinska republiken, så att dessa sköna, fruktbara. länder, der naturen frikostigare än någonstädes slösat med sina herrligaste gåfvor, må intaga den rang och åtnjuta det anseende bland nationerna, som dem rätt-) visligen bör tillkomma.