Aftonbladet – 16 oktober 1861, sida 2

Eommunalfrågan i hufvudstaden. Sedan vi i måndagsnumret meddelat motiverna till det af komiterade afgifna betänkandet i denna fråga, återgilva vi i dag sjeltva förslaget till förordning i ämnet: Ss 1. Stockholms stad, med derunder lydande område, utgör för sig en särskild kommun, hvars medlemmar ega att sjelfve, efter hvad denna förordning närmare bestämmer, vårda sina gemensamma angelägenheter, så vidt icke, enligt gällande författningar, det tillkommer offentlig embetsmyndighet att dem handhafva. Om behandling af kyrkliga ärenden är särskildt stadgadt. s 2. Medlem af kommunen är en hvar der mantalsskrifven person, äfvensom hvar och en, hvilken, utan att vara i kommunen mantals skrifven, derstädes är för fastighet eller näring till bevillning lagd. 8 3. I så välde kommunala rättigheter, hvilka hittills, uteslutande, tillkommit stadens borgare, som de särskilda skyldigheter af nämnda art, hvilka borgare ålegat, ega hädanefter, med de inskränkningar allenast, hvarom i 88 11, 12, 14 och 15 förmäles, alla medlemmar af kommunen att taga del, så vida icke samma rättigheter och skyldigheter äro, genom rikets grundlagar, borgerskapet särskildt förbehållna. S 4. -Hvad staden samfäldt tillhörer i fastighet, kapital, inkomstgifvande rättighet, eller dylikt, förvaltas, på sätt här nedan säges, och utgör tillgång tll betäckande af de utgifter, som staden äligga. . Till bestridande af utgifter, somfutöfver dessa tillgångar kunna till stadens allmänna gagn eller särskilda dess behof erfordras, äro, efter derom i laga ordning fattadt beslut, kommunens med