Aftonbladet – 12 oktober 1861, sida 3

) Fru Michaöli har deremot afslugit de an I bud om engagement för vårmånaderna son jag, ehuru något tveksam — jag bekänne; Ad det — om ett för teatern förmånligt resul tat erbjudit henne. Hvad beträffar det pris, för hvilket fru M. skulle stå att vinna, så har, såsom ofvan lär sagdt. derom visserligen ingenting förekommit oss emellan. En af dessa anmärkande insändare har uppgifvit alt det skullc gälla några 100 eller 1009 rdr. Det factum att fru M., vid hennes sednaste fasta engagement vid kongl. teatern, spelåret 1858—59, fann ett tusen rdr månader (det högsta fasta engagement som någon scenis artist i Sverge egt) för litet, och derföre uppsade sitt kontrakt, ger mig emellertid grundad anledning antaga, att den obestämda siffran några 100 eller 1000 rdr ingalunda skulle öfverensstämma med fru M:s pretentioner. — Men — invänder uten tvivel donna i ziffror så obestämde insändare — hvad betyder tillägget af en eller annan nolla i utgiftsstäten emot de ekonomiska fördelar, som å andra. sidan skulle: tillskyndas teatern! — Med förbigående af de väsentliger olika synpunkter, ur hvilka insändaren, som kanske på sin höjd köper sin biljett hvarje gång fru M. uppträder, vill se denna sak och kongl. teaterdirektionen måste se den — med afseende på de många andra förhållanden, som dermed ega sammanhang — beder ja att få fästa uppmärksamhet derpå, alt då ru M. för ett år sedan gaf gästroler på dngl, teatern, hennes. honorarium — allt til! följd af nödvändigheten art fästa afseende på dessa talande siffror — måste nedsättas frår 500 till 300 rdr för hvarje gång, äfven: som derpå att till och med under denna tid en representation (den andra i ordningen) måste af brist på publik inställas. — Såsom en intressant jemtörelse, tjenande till belysning af denna del af frågan, tillåter jag mig äfven omnämna, alt då medel-recetten af de 13 representationer, i hvilka fru M. då uppträdde, var 1179 rdr rmt, uppgick medel-recetten under September månad detta år, utan fru M., till 1106 rdr samma mynt. Vidare-bar fru M. icke sökt engagement vid den:tidpunkt då hon väl har sig bekant (hvad kanske de som som föra hennes: talan icke veta eller åtminstone: icke reflektera öfver), att teaterns sujetter antagas och budgeten för kommande spelåret bestämmes, fastän hon redan innan förra spelårets slut vistades i hufvudstaden. Hon har valt en tidpunkt, som förmodligen konvenerade henne bättre, men synes dervid icke hafva tagit det ringaste i betraktande huruvida det stod i direktionens förmåga att nu villfara en framställning, så mycket mera oväntad som man sett af tidningarne att fru M. för innevarande spelår varit engagerad att uppträda på en mängd utländska teatrar, Det torde dervid böra ursäktas direktionen alt icke ens hafva kunnat förmoda, att fru M. nu, strax före saisonens början helt och hållet ledig, skulle göra framställning om engagement vid en teater med jemförelsevis så små ekonomiska ressurser och som hon, just för dessas skull, för så kort tid sedan lemnat, ehuru hennes förbindelser till samma tnater, der hon njutit sin uppfostran, dock icke torde vara så obet dliga.. För öfrigt har kongl. teaterdirektionen gjort allt hvad i dess förmåga stått för att under dessa omständigheter bistå fru M.: hon har, alldeles undantagsvis, till sina tvenne koncerter erhållit biträde af kongl. hofkapellet, hvars tid eljest nume:a är strängt upptagen för teaterns egna arbeten. Jag har här ofvan andragit de skäl, hvilka mött fru M:s ifrågasatta engagement. Jemte dessa, hvilka legat mig, i egenskap af chef för kongl. teatern, så nära, har jag äfven haft ett annat, som jag icke skulle hafva här framlagt — lika lite som det skulle hafva inverkat på teaterdirektionens afgörande isaken —; derest jag icke hyste den säkra öfvertygelse att denna min mening delades af de flesta utaf hufvudstadens verkliga konstdomare. Jag vågarnemigen, med allt erkännande af. fru M:s sköna ämma och hennes oötverträffliga koloratur, ikväl ifrågasätta huruvida hon kan anses vara dramatisk sångerska i egentlig mening, och: vädjar i detta afseende till hennes varmaste beundrare. Det utmärkta erkännande on vunnit, torde uteslutande hafva afseende å hennes förljenster såsom konsertsångerska, — en-emploi som tyvär icke öfver ensstämmer med den kongl. teaterns organisation eller resurser. Hvad för öfrigt beräffar fru M:s nu så mycket omskrifnu europeiska ryktbarhet, så fruktar jag att hennes vänner i deras välvilliga ordande lerom något skjutit öfver målet. Enligt hvad jag tror mig veta, har nemligen fru M., utom här i Sverige, endast uppträdt på å eatrar i Hamburg, Berlin, Dresden och Lonlon, och på dessa trenne sednare ställen vifvit anledning till åtminstone skiljaktiga omdömen. För alt vinna europeisk rykt varhet?torde fordras ett allmännare och större erkännande. Efter att här öppet hafva redogjort för såväl mitt enskilda omdöme om fru: M:s konstnärskap, som för de svårigheter hvilka iro förenade med hennes ifrågasatta engage nent vid kongl. teatern, återstär det mig ut lika öppet förklara, det jag är beredö utt, med åsidosättande af det förra, försöka fvervinna de sednare, om det visar sig ati Jlmänna meningen verkligen och hädanefter ådant önskar, samt fru Michaöli, å sin sida, rerkligen vill gå kongl. teatern till mötes. stockholm den 12 Okt. 1861. E. v. Stedingk. Rättegångsoch Polissaker. Norstedtska målet. Vi meddela i dag en ropörelse för de märkiga. vittnesförhör, som förekommo vid ransakistli ärvid dock endast upp