Aftonbladet – 12 oktober 1861, sida 3

MUSIK. På fru Michaelis: afskedskonsert i går af. ton i De la Croixs lokal var icke blot sjelfva salongen utan äfveu de angränsande rummen ända till trängsel uppfyllda aflyss: nande åhörare, som. genom lifliga bifalls. yttringar och flera framropningar egnade sin hyllning åt den utmärkta sångerskan, Fru Michaeli var förträffligt disponerad för aftonen, och hennes rst torde, oaktadt det i akustiskt . hänseende mindre fördelaktiga rummet och den särdeles starka värmen, knappast någonsin klingat mera klar och välljudande än denna afton. Fru Michaelis inträdesnummer var den af henne på föregående konserter sjungna Constances glänsande aria ur Enleveringen ur Seraljent, hvarefter följde Vielkas på musikaliska vidunderligheter temligen rika aria med tvenne obligatflöjter ur: Meyerbeers Fältlägret i Schlesien, vid hvars utförande de: båda flöjterna icke förmådde hålla så alldeles jemna steg med virtuositeten i sången. Arditis dansanta vals 4II Bacio, hvilken, såsom sångstycke behandlad, icke är så litet ansträngande, önskades och erhölls äfven denna gång omigen. Ett synnerligtintresse väckte den vackra barcarolen La Biondina in Gondoletta4, såväl för det egendomliga 1: eloaiska behag, som hvilade öfver hela kompositionen, som äfven för de utmärkt smakfulla variationer, hvarmed Paör prydt den, och hvilkas fina mångskiftande fioriturer liksom afspeglade det vexlande, leende minspelet hos den i gondolen framgungande vackra blondinen. En sammanställning emellan koloraturen i den ofvannämnde arian ur Fältlägret i Schlesient och den i 4Barcarolen skulle utan tvifvel tjena till. en god ledning vid bedömandet af de båda resp. kompositörernas smak i behandiingen af denna sångart. Att Barcarolen utfördes af fru Michaeli på ett i allo fulländadt sätt behöfver väl icke tilläggas, då det måhända är just företrädesvis i kompositioner at sådan art som hon knappast af någon annan sångerska torde kunna öfverträffas. Till. slut föredrog konsertgifverskan tvenne särdeles vaekra och enkla finska visor samt den genom Jenny Lind här förut bekanta norska vallvisan. Uti den andra finska visan, som väckte en-synnerlig anklang, yttras af den sjungande den önskan, att hon en gäng måtte få sin graf i samma nejd der hennes vagga stod, och unde utförandet af denna visa bemärktes hos sångerskan en synbar inre rörelse. En ung finsk violinist Fabritius, som lärer studerat trenne år vid :Leipzigerkonservatorium under David, spelade ett par violinpjeser af Ernst och nuecr, den första med och den andra utån ackompagnement af orkester. Hr Fabritius har redan förvärlvat sig ganska. mycken. färdighet och då han lerjemte synes egua sig med varmtintresse it sin konst, bör ban utan tvifvel kunna emolse en gynsam framtid. Af hofkapellet utfördes med mycken precision de båda intressanta ouverturerna till tFidelio4 och OberonX, hvilka föregingo var sin af konsertens tvenne afdelningar.