Aftonbladet – 11 oktober 1861, sida 2

an————— . En lustresa. Åtta dagar i Throndhjem. Norges grundlag stadgar uttryckligen att konungen skall krönas i Throndhjems domkyrka. Med afseende på konungens gemål orekommer deremot icke något lika beskafradt stadgande... Om det förras intagande i srundlagen var Carl Johan särdeles angeläsen. Han vidtog nemligen alla upptän ga nedel för sitt eget och sin dynastis befästande på tronen. Han gaf sig ingen ro förrän den norska konungakronan högtidli3en blef satt på hans hufvud, och för att I rvid åstadkomma en utomordentlig -efekt behagade konungen under pågående sröningsceremonier dricka ett glas vatten, direkt hemtadt ur den på domkyrkans YT sida inne i muren belägna Olof den he: iges källa, hvars undergörande kraft såtunda, troligen för sista gången, sattes på prof. Åts illiga bref till Norges på den tiden inflytelserikaste män gifva vid handen, att drottning Desideria icke varit obenägen att äfven blifva krönt i Norge. Men Carl Johan visste dock med vanlig fintlig: het att afböja ceremoniens utsträckning ti sin gemål, som derföre bibragtes den föreställningen att Throndhjems-vägen till den orud. var lifsfarlig, att endast den som egde Carl Johans mod och dödsförakt vågade befara den 1). 1) Att drottning Desiderias kröning i Stockholm egde rum långt sednare än Carl Johans är allmänt bekant, äfvenso: att den egde rum mot konungens vilja. Mindre kändt torde: det vara, att kröningen föranleddes af en motion, väckt i bondeståndet och författad af ståndets dåvarande sekreterare, hofrättsrådet Trägård. Den synliga motionären var en beskedlig danneman, som alls icke hade någon aning tom förslagets egentliga syftemål. På den tiden varZsekreteraren väldig i bondeståndet.