Aftonbladet – 11 oktober 1861, sida 2

vestern råder blolt en röst derom, att det af Blair mot Fremont uppväckta officiella ovädret är en ai de största olyckor, som kunnat drabba unionveus sak, och att Fremonts afsältnin motsvarar en förlorad slagtning. ja a till och med en förlorad kampagn. TFTörföljelserna mot Fremont hafva redun framkallat ett förlamande inflytande på de militäriska operationerna i Missouri, så att nu på nytt stora faror hota denna stat. Visserligen är ännu den norr om floden Missouri belägna delen af staten temligen rensopad från guerillahorder, och S:t Joseph har den 13 Sept. blifvit besatt af förbundstrupperna samt jernbanan till Hannibal blifvit betryggad. Men under tiden har, uti statens sydvestra del, den af Price kommenderade insurgentkåren blifvit genom nytt tillopp af partigängare förstärkt till 14.000 man och försedd med artilleri, samt hade den 14 Sept. anländt till Lexington, som är den vigtigaste staden vid öfre Missouri. Den 16 började Price ett anfall mot de skansverk, som försvarade staden och voro besatta af 2000 till 3000 man. Price blef dock med betydlig törlust tillbakaslagen; men förnyade anfallet den 17. Emellertid var general Lane på väg från Kansas med en undsättning af 2000 till 3000 man, men han befann sig den 19 ännu 40 engelska mil från krigsskådeplatsen. Afven från S:t Joseph sände general Pope förstärkningar och från Jefferson OCty samt från S:t Louis hade 6000 man ypperliga trupper blifvit afsända. Komma dessa i rätt tid för att kunna rädda Lexington (enligt telegram har Lexington redan fallit i rebellernas händer), så uppstår dock straxt 4 T Ce åter en ny fara. Ty general MCulloch, som för några veckor sedan skiljt sig från Price och aftågat till Arkansas, har der förstärkt sig med ett antal nya regementen från Texas, Louisiana och Mississippi, samt rycker i nordostlig riktning till Rolla eller Jefferson City, som är statens hufvudstad. Som han framrycker uti ilmarscher, så är ingen tid att förlora, sä vidt de hotade orterna skola kunna betryggas. Till ytterligare olycka skall nu äfven Fremont afstå en styrka af 5000 man åt Kentucky, hvars södra del nu öfversvämmas af rebellhoparne från Tennessee. Kentucky lider ett mycket hårdt, men dock rättvist straff för sin hitulls förda falska och fega neutralitetspolitik. Det har genom densamma velat gagna rebellerna, utan ait derigenom sjelf bränna fingrarne. Men sedan nu rebellerna dragit alla de väntade fördelarne deraf, kasta de det utslitna verktyget åt sidan och förkunna att de skola för hvilket pris som helst af gods och blod eröfra Kentuckyelier, om detta ej lyckas dem, förhärja detsamma med eld och sv Kentucky har ett obetydligt in: tal förbundsvolontärer och man kan derföre med visshet antaga, att derstädes, såsom på alla andra ställen, första segrarne skola vinnas af rebellerna. Den baksluga förmedlingspolitik, som presidenten under loppet af ett halfi års tid iakttagit mot Kentucky. bär sålunda a bittra frukter. Om man kunde hoppas utt herrarne i Washington af dessa mo:pängar hemtat någon lärdom, så finge man väl oxtva sig till freds; men förfarandet moi Fremont tillintetgör helt och hållet deona förhoppning. Blott uti Maryland har re eringen ändtlien kt andlig. Hon her Sept. I st besätta statens ad Freder erat de separast sinnad . som der f rebelihären till Maryland, si ärd faktiskt upplöst fe r tro, alt Besurerurd uston ötveruilvit planen till en hufvaddrabbning vid Potomace och biott vilja förskansa sig så nära intill förbundshärens linier, vu densamma icke skall kunna uripa till oifensiven. Deruti skulle sedan Europa, enligtreernas förmodan, måbönda se vit medande at Förenta staterna, utt de äro ur stånd att öfverväldiga upproret; men resultaten al vår expedition till sjös torde dock snart öfverlyga dem derom utt detta är ett rt misstag. Rebellerna halva nu äfven Je v gemensam sak med de krigförande indianstammarne. Albert Pike från Arkansas har af choktaws, chikasaws, cherokeser och creeks bildat ett skalperaremente, som till en början skall tillfredsilla sin mordlustmotsina loyalt sinnade stamförvandter, men sedan uppträda på krigsskådeplåtsen i Missouri. At omkring 2090 rymda slafvar, som tagit Sin tillflykt till iästet Monroe, hade en del blifvit afsända till Washington. Männen skola der förrätta skansarbete och qvinnorna göra tjenst uti lägrets kök, samt betalas för sitt arbete. Den 17 Sept. instörtade en jernvägsbro i närheten af Huron 143 mil vester från Cincinnati, på Ohbio-Mississippibanan. Aftåget, som medförde 250 man ar nittonde Ilinoisregementet under öfverste Torchins befäl, nedstörtade fem vagnar. Lokomotivet med en vagn kom lyckligt öfver. Omkring 100 soldater blefvo skadade och 30—49 dödade. Man tror att bron blifvit skadad af rebellerna. Samtliga bankerna uti Neworleans hade den 15 Sept. inställt sina utbetalningar af klingande mynt. I anledning deraf att flera negrer i full uniform åtföljt ett regemente från Newyork, som inryckt i Washington, hade unionens krigsminister förbjudit alla färgade att bära unionsuniformen. vooseve—AL . En lustresa. Åtta dagar i Throndhjem. Norges grundlag stadgar uttryckligen att konungen skall krönas i Throndhjems domkyrka. Med afseende på konungens gemål iyrekommer deremot icke något lika beskafradt stadsande. Om det förras intavande i abjuda cenom denna aiuren. Man