Aftonbladet – 9 oktober 1861, sida 2

Om etiketten. Den hyllning, vördnad, hängifvenhet, hvad man nu må klla det, som egnas åt antingen en verklig storhet eller andra i samhällsordningen grundade företräden, får onekligen en helt ännan och vida högre betydelse, när den utgör en frivillig gärd af kärlek och aktning, än då den är påbjuden och anbefald. D-r krypande slafvar med pannan nedböjd i stoftet nalkas en oinskränkt herrskare, som af sina likar fordrar att tillbedjas såsom en gud, der höra uppresningar, våldsgerningar och anfall emot regentens person till ordningen för dagen. Der man åter erkänner de af den menskliga kulturens framsteg födda begreppen om frihet, jemnlikhet och broderlighet, hvilka, rätt förstådda, icke innebära så mycken våda, somskuggrädslan stundom velat låta påskina, der uppehålles ordningen sjelfmant af hvarje samhällsmedlem och, i fall monarki är styrelseformen, bevaras majestätets helgd i djupet af tacksamma undersåters hjertan, Det var denna ideernas makt, som i fordna tider utgjorde grekers och romares värn emot Asiens och Afrikas despoter, som lade grund till de oraniska prinsarnes, Gustaf II Adolts och Carl XII:s oerhörda framgångar, som förde den franska republikens oordnade skaror till seger öfver Preussens, Österrikes och Rysslands öfvade trupper. När kristendomen först började utbreda sig över verldsn, var despotismen öfverallt i högsta flor. De romerska kejsarne,. som herrskade öfver den civiliserade delen af mMunskligheten, gåfvo icke Oreientens tyranner efter, hvarken i grymhet och laglöshet, eller i det oförsynta anspråket på gudomlig dyrkan. Kristi lära om ödmjukhet och kärlek till nästan, om de ytterstas förflyttande till främsta platsen, om alla menniskors ringhet inför den allsmäktige Guden, innefattade en den kraftigaste protest som kunde göras emot denna sakernas ordning. Också är det mycket antagligt, att politiska skäl, mera än religiös fanatism, föranledde förföljelserna emot de kristne. Men snart funno örsamlingarnas ledare, biskoparne, och främst ibland dem den som intog Petri stol i Rom, utväg att i den kristliga jemn likhetens sköte bereda rymlig Pan åt både andlig och verldslig höghet. De store och mäktige kunde väl icke längre sjelfva uppträda såsom gudar, men de faststälde sig emellan en rangordning, enligt hvilken de stodo vår Herre oändligen mycket närmare, än andra fattige syndare. Titlarne aldraheligaste, al:lrakristligaste och ännu ef ter döden högstsalige kunna vittna härom. De läto väl numera icke åt sig uppresa några tempel; men de bygde i stället slott och fästningar, hvilka jemte stupstock och bål voro förträffliga bevisningsmedel emot hvar och en som djerfdes tvifla på deras ofelbarhet. Denna rangordning gic: hela kedjan utföre från kardinalerna till kyrkobetjeningen, från de stora kronovasallerna till fogdenoch lansknekten, hvarvid hvar och en för de förödmjukelser och lidanden han må ste uthärda från dem, som stodo högre upp än håny i rikt mått tog sin skada igen ge: nan repressalier emot de honom underordnade; Smånihgom utbildades härjemte serskilda ceremoniela föreskrifter icke blott angående det rätta sättet att gifva de högst uppsatte sin hyllning, utan äfven för deras eget görande och låtande. Detta, som i Spanien, England och under bourbonerna i Frankrike erhållit sin största fulländning, benämncs Etikett och har i vissa fall blifvit en sak af vida större vigt än någon förnuftigtvis kan föreställa sig. Om det nu måste medgifvas, att den aktning och vördnad, som hvarje samhällsmed