Aftonbladet – 8 oktober 1861, sida 3

mål: Thimotheu: Prevost, som är dekorerad med S:t Helenamedaljen, men för öfrigt er drinkare samt skallig och enarmad, hade fö! vana att göra sin cour hos alla flickor och en: kor, med ett ord alla fruntimmer, som voro le. diga till äkenskep. Den gråhårige et hafvaren hade ständigt på sin lista ett dussir qvinnor, som låtit locka sig af hans förmögen. het. Han förlofvade sig med dem alla, men der vid stannade det; ty hans grundsats var: De! är dumt att ruinera sig för qvinnors skull: för att få dem i nätet, behöfver man blott lofva dem ortenskep Nyligen fingo två af de äldsta damerna på listan, n:o 1 och n:o 4, hum om Prevosts fula gfundsats och beslöto hämna sig. N:o 1, som var brödförsäljerska och såg ut som en grenadier, röstade för en kroppslig tillrättavisning, men n:o 4, som är enka efter en kringvandrande glasmästare, förmådde henne att altstå derifrån och föreslog i stället följande hämd: Vi underrätta alla de nummer, vi kunna upp: täcka, om förhållandet; jag låter den gamla narren: bjuda mig på frukost; en fjerdedelstimme senare infinner ni er; qvarten derpå kommer ytterligare en annan och så vidare. Vi ha honom 1 fällan, och han skall nog: akta sig att ra väsen. När vi alla äro samlade och ätit frust på hans bekostnad, föreslå vi honom att draga iott om, med hvilken af oss han skall gifta sig. Vill han icke gå in derpå, trakterar hvar och en honom efter eget godtfinnande; jag för min del tänker spotta honom i ansigtet. — Dagen var kommen, fem nummer voro uppspanade, underröttade och lika lystna efter frukosten som efter vämnden. Glasmästarenkan gjorde enligt löfte början genom att klockan precis 10 infinna sig på det värdshus, der bataljen skulle levereras Prevost, den hedersmannen, strålade af glädje och sökte ställa sig in hos enkan genom ati låta påskina, huru mycket han lade sig vinn om att undanrödja de hinder, som lade sig 2 vägen för deras giftermål. Enkan låtsade, som om hon var utom sig af rörelse, och Prevosi triumferade redan, då dörren öppnas och der långa brödförsäljerskan stiger in. Prevost ville knappast tro sina ögon, Jaså, det är på det viset jag skall finna er, herr Prevost, och det ull på köpet med ett fruntimmer! Det är ju hederligt efter hvad ni lofvat mig. Andra frun timmer skulle kanske gråta ut ögonen på sig; men jag föredrar att rifva ut edra, gamla spelevinker! — Allrakäraste Josefine, svarade Pre vost, darrande af fruktan, fruntimret här är enka efter en af mina goda vänner, och vi språkade blott i all ärbarhet, under det vi åto frusost. Vill ni ej vara med? Ack, var så god och tag plats. Kypare, en couvert och en flaska vin till!t En haiftimme derefter kom den tre dje älskarinnan, och ytterligare en couvert oc! en flaska vin reqvirerades. Vid middagstider voro alla fem numren samlade, och fem couverer och fem flaskor vin hade blifvit intagna Den olycklige Prevost satt der i dödlig ångest: :y som han hade tolf namn på sin lista, väntade han i hvarje ögonblick att få se de sju öfriga träda in, och hans tänder skallrade mot koppen när de drucko kaffe efter maten. Då kaffet var Jrucket, och de fem skönheternas hjertan icke hade mera begär efter mat och dryck, utsträckte brödförsäljerskan sin muskelstarka arm mot Prevost och tog till. orda sålunda: Du må ickt tro, att vi kommit hit för din frukosts skull. Jin gamla nattuggla; nej, vi ha kommit hit för att gifta oss med dig — naturligtvis icke allesammans, ty det förbjuder lagen; men nu skal! du ögonblickligen välja bland oss, eller sh vi lära dig annat! — Men allrakäraste väninnor, svarade Prevost, skälfvande i alla lem mar, jag älskar er alla alltför djupt, för att kunna göra något val . 4 — 4Hör på den gamla skälmen! Låtom oss slå ihjäl honom!4 ropade rödförsäljerskan. Förtviflan gaf den enarmade iaren krafter; han kastade bordet öfver ända och störtade mot dörren. Glasmästareenkanr ställde sig framför denna; men han grep hennc i armen och slungade henne åt sidan. Olycktigtvis föll hon midt ibland spilrorna efter tallrikarna och glasen samt siog tre hål i hufvudet på sig, så att blodet strömmade. Man skickade efter polis, och Prevost blef arresterad. Målet afdömdes 1 dessa dagar, och Prevost. som derförinnan förlikt sig med glasmästare-enkan, slapp undan med 50 francs böter, för det han sårat en menniska af oförsigtighet, enär det genom vittnesmålen ådagalades, att det ej varit hans afeigt att misshandla enkan. utan att hans förfarande endast föranledts af fruktan.