Aftonbladet – 7 oktober 1861, sida 3

jag fick vetd ält hön vore dotter och arftagerska till Europas mäktigaste monark. Hur kan någon menniska göras ansvarig för en händelse alldeles oberoende af hennes egen vilja och hvaraf hon följaktligen hvarken kanrtillräkna sig någon förtjenst eller straffbarhet? Lavinia må vara dotter afen prins eller af en fattig handtverkare, så kan ju detta icke ändra -grundelementet i hennes själ, göra henne mer -eller mindre god, eller ett enda grand minska min öfvertygelse att hon är en älskvärd och ädel varelse. SNej. visserligen icke4, sade Thornton. Som du. utan tvifvel redan har gissat af mina frågor, så är det verkligen en fläck fästad vid den älskvärda flickans härkomst. Hennes föräldrar voro aldrig fre och deri kan du äfven söka orsaken till hennes förbehållsamhet emot dig. Hon tror, i sin oskuld, att någon skam hvilar på henne och gör henne dig ovärdig; men tro mig, hennes sällhet beror lika mycket af dig, som din af kenne. Det beror helt och hållet af dig sjelf Paolo att öfvervinna hennes betänkligheter. Och det Ar äfven med Guds hjelp försöka, utropade Paolo med värma. Om jag lyckas och hon vill blifva min; då är jag i-sånning lycklig; om hon icke vill det, så reser jag med den ångbåt som afgår i morgon. Lavinia och mrs Thörnton sutto och arbetade i ett vackert rum öfver förstugan; dit förde Thornton Paolo, under det han hviskade: Nu eller aldrig; jag skall bana vägen för dig, och i det han gick fram till de båda fruntimmerna sade han högt: Mina damer, jag tillstyrker eder att bruka våld mot denne förrädare, som umgås med planen att rymma ifrån 088.5 (Slutet följer.)