Aftonbladet – 2 oktober 1861, sida 3

liga ämnen, men exercis, flitig, ihärdig exercis skall blifva af nöden för att utbilda edra goda anlag. Sedan jag nu tillfredsställt er önskan, så ber jag eder tillåta mig att, som man säger, spela rol af djefvulens advokat och råda er att noga besinna eder innan I tagen ett afgörande steg. En krigares lif i fält är ej så poetiskt skönt, som entusiastiska ynglingar äro böjda för att tro — tvertom, det är förfärligt prosaiskt med otaliga gäckade förhoppningar. Jag syftar icke nu på de mera vanliga besvärligheterna af köld och regn eller en brännande sol, hunger och törst -— dagar då man kän digna ned af trötthet, följda af nätter utan sömn — icke heller på sjukdom och möjligheten att blifva särad eller dödad. Jag talar om det ouppfyllda hopp som ger sinnet ett verkligt qval, om den beständiga tillintetgörelsen: at all sjelfständig verksamhet, allt eget omdöme, all individualitet — en verklig tortyr för tänkande menniskor. Jag talar om den förstörande ennui under många veckors och månaders overksamhet, som gör krigarens lif till en pröfning, hvilken knappt eger sin motsvarighet. Kan denna målning fresta er?4 Paolo och Salvator förklarade at deras beslut icke kunde rubbas. 5å mycket bättre för osst, utropade officern i det han steg upp och skakude hand med dem båda. Adjutanten har gjort sin pligt; tillåten nu volontärenfrån 1848 att lyckönska eder till det beslut I hafven fattat. Jag säger ej att den målning jag gjort var öfverdrifven, längt derifrån, ven jag finner att I hafven en sann patriotism, färdig till hvilken uppoffring som helst. Ad augusta per angusta. Jag blef sjelf tillfäl i tvis soldat. år 1848-etuderade jag juridik. Jag öfvergaf denna bana, emedan jag