Aftonbladet – 19 september 1861, sida 2

des vid skrifbordet, afbröt för denna gång miss Claras: förtroende. .Full konselj! — här måtte vara någon vigtig fråga att lösa?, sade hon leende; ni måste förlåta att jag lemnar er för en minut, miss Holywell; hon gick till sin syster och lyssnade med allvar till den omtvistade frågan. Hennes svar voro hastiga och bestämda — hon talade tillräckligt högt för att Lavinia kunde höra henne; hon sade: Ja, en älskande qvinna skulle göra dett (hvad det nu var, mr Aveling tviflade derpå) och förblifva trogen sin natur. Härefter var öfverläggnin en slutad och systrarne intogo åter sina platser vid sybordet. Kan ni tiga med en hemlighet, miss Holywell?4 frågade mr Aveling. Jag hoppas det, fastän — jag vet verkligen inte, svarade Lavinia öfverraskad. Jag utsätter mig för det äfventyr, som antydes genom en reservation, sade han, Coch skänker er mitt förtroende. Här har ni det — jag är en bedragare. Åh, sir! Ah, Georg!4 invände tre röster på en gång. Jag visste att jag skulle framkalla en enhällig invändning; den osminkade sanningen är. alltid ovälkommen att höra, men jäg skall bevisa hvad jeg säger, miss Holywell, t det är till er jag vädjar såsom en opartis domare. De verser, som jag skickar uti verlden under mitt namn och för hvilka jag får hedern, äro icke af mig.4 4Hur kan du berätta sådana historier, Georg ?4 Hvad är det för löjliga påhitt, som du —4 Hör nu bara på mig, miss Holywell, om ni behagar, fortsatte mr Aveling och nedtystade alldeles sina båda opponenter med: sin stärka stämma; -De-verser som recensenterna kritisera såsom mina, eller berömma